Skidsäsongen närmar sig! Många åker rullskidor och det har varit en hel del tävlingar. Jag var själv i Uppsala och tittade på UVK rullen tillsammans med Sofie. Vilken härlig energi bland åkarna och vilket bra arrangemang! Det gick bra för Sofie även om hon var lite besviken över att hon inte kunde komma upp i puls och därmed inte kunde åka tillräckligt fort! Jag tyckte tvärtom att det var positivt, att hon kunde åka så pass fort utan att ta ut sig, dvs det finns massor av potential! Men som många av oss vet så kan det vara svårt att åka med riktigt hög hastighet på rullskidor. Det kräver lite specialträning som Sofie inte hade lagt ned. Motionären problem brukar ju inte vara att komma upp i puls utan att hålla ned pulsen. Det Sofie upplevde är helt normalt för en elitåkare som är lite nedtränad.

Jag har under senaste tiden analyserat rörelsedata från Vasaloppet 2017 för de åkare som åkte med Racefox . Jag tänkte dela med mig lite av mina observationer.

Det här blir lite tekniskt men vi kör ändå!

Hur fort du åker beror i grunden på hur ofta du utför ett staktag (frekvens) och hur mycket kraft du genererar i varje staktag för framdrift. Sedan vill du också åka så energieffektivt som möjligt – dvs att du åker med en viss fart utan att ödsla energi och kraft! Hastigheten du åker med är ungefär proportionerlig mot kraften i varje stavtag multiplicerad med frekvensen (mäts som antalet staktag per minut). I princip kan vi säga att vi börjar närma oss ett effekttal för stakning på samma sätt som man pratar om effekt i tex cykling.

Jag har analyserat stakningsnyckeltalen attack, frekvens och båltryck i relation till åktid i Vasaloppet 2017. Vi ger här en liten presentation av arbetet som håller på att slutföras!

I grafen nedan ser vi att det finns en mycket tydlig korrelation mellan attack multiplicerat med frekvens och åktid i Vasaloppet!

På x-axeln ser du åktiden, y-axeln visar värdena för attack multiplicerat med frekvensen, det vi kallar framdrift. En 6 timmarsåkare har ca 390 i framdrift i genomsnitt för hela loppet. Det innebär att i genomsnitt kan en åkare exempelvis ha attack=8 och frekvens=49 och en annan som åker lika fort attack=9 och frekvens=43. Skillnaden beror på de olika åkarnas förutsättningar och teknik.

Hur kan du då nyttja detta?

Om du vill träna i 6-timmars Vasaloppstempo bör du alltså åka med ca 390 i framdrift oberoende av före! Vill du köra ett distanspass i 8 h tempo så bör du ha ca 280 i framdrift.

Motsvarande tabell men med startled baserat på 2017 års lopp och 2018 års seedningstabell för Vasaloppet (baserat på årets Vasalopp).

Alltså om du åker ett Vasalopp med genomsnitt 350 i framdrift så är du en led 5-6 åkare!

Sammanfattningsvis kan man säga att om du åkte Vasaloppet i våras på en viss tid så vet du ungefär vad du hade för framdrift baserat på detta kan du lägga upp träning!

Spännande eller ur!

Christer

Ps I morse skrapade jag bilrutorna för första gången i år. Vintern är på väg!