Hösten är här. Det börjar kännas kallt på morgnarna när jag cyklar till tåget. Läste att i Bruksvallarna sprutas det snö – härligt! Nu börjar den verkliga träningen för många som ska åka något lopp under Vasaloppets vintervecka. Som ni säkert förstått så älskar jag att vara i lärandesituationer. Nu senast stod jag på Alewalds skiddagar och visade hur Racefox kan användas när man kör stakmaskin. Jag fick många spännande frågor från intresserade skidåkare. Den vanligaste frågan jag fick:

Hur kan ni veta vad som är rätt rörelse och rätt teknik?

Låt mig ta det från början för stakning. Det är samma resonemang för diagonal. Racefox mäter hur bålen accelererar i tre dimensioner genom ett Smartbelt med inbyggda rörelsesensorer. Baserat på dessa mätningar kan programvaran i appen avgöra vad åkaren använder för teknik, diagonal, stakning eller stakning med frånskjut. När den väl vet vilken teknik som används kan Racefox automatiskt extrahera ut nyckeltal ur åkarens rörelsedata, dvs attack, båltryck, stabilitet och frekvens.

Attack: Kraften in i staktaget. Hur bra du är på att accelerera kroppen nedåt tills stavspetsarna tar i backen.

Båltryck: Trycket i stakningen. Hur bra du är på att generera kraft genom att böja kroppen framåt i staktaget.

Stabilitet: Balansen i stakningen. Hur bra du är på att repetera på varandra följande staktag.

Frekvens: Hur ofta du gör varje stavtag, antal stavtag per min.

Hastighet får man från kraften i varje staktag och frekvens. Tricket är att åka i en viss hastighet med så lite energiinsats som möjligt, dvs ekonomiskt. Kraft får man från attack och båltryck, hur ofta man tar ett tag får man från frekvens och ekonomi är korrelerat till stabilitet.

För att göra bedömningen individanpassad har vi samlat en data från ett stort antal åkare på olika nivåer i vårt 8 minuters test. Varje åkare har sedan taggats med med vilken tid och startled de har åkt ett Vasalopp på.  Därefter har vi korrelerat alla nyckeltal och dess relation till prestation. All lärdata till vår analyser har vi säkerställt kvalitet på så att felaktig data inte ska förstöra analyserna. Vi adderar successivt mer lärdata för att göra systemet bättre och bättre men vi tar också bort lärdata som inte är relevant längre.

T.ex i en 8 minuterstest har en

• led 0 åkare vi testat attack = 14, båltryck= 25, stabilitet = 4,4 och frekvens = 60
• led 9 åkare vi testat attack = 8, båltryck= 15, stabilitet = 3.6 och frekvens = 39

Men det finns inte en absolut sanning hur man ska åka utan man kan åka fort men ha lite olika teknik. Tex om vi jämför två åkare. Den ena åkaren är lätt i kroppen och jättebra kondition och den andre är lite tyngre men starkare och har bättre attack i varje staktag. De åker ungefär lika fort på Vasaloppet. När de gör ett åttaminuterstest så får bägge rankingen led 4 pga att vi sammanväger de olika nyckeltalen. Den konditionsstarke kompensera sin lägre attack med högre frekvens och den starke kompenserar sin lägre frekvens med högre attack.

Rekommendationerna för dessa två åkare kommer att bli olika. Den konditionsstarka åkaren kommer att få fokus på kraftövningar, medan den starka åkaren kommer få mer fokus på frekvens.

Det vi ser i våra tester är att åkare som jobbar väldigt mycket med axlar och armar får en lägre startledsranking än de har och åkare som är extremt bålorienterade får ett högre värde. En åkare som får för låg startledsranking i våra tester har därmed en stor utvecklingspotential i att använda bålen bättre, öka attack och båltryck. En åkare som får för hög ranking (alltså bättre startled än han eller hon är i) kanske ska träna mer uthållighet för att kunna åka på den ranking han eller hon fick i testen.

Således, en åkare som gör ett test ska se det som ett verktyg för att förstå hur han eller hon kan utveckla sin teknik eftersom den är individualiserad.

Nu känner jag att det här kanske blev lite för tekniskt. Det jag dock vill säga är att vår tjänst baseras på data från skidåkare på alla nivåer och vi ser att vi på ett meningsfullt sätt kan ge råd om hur de enklast ska utveckla sin teknik och förmåga oavsett hur duktiga de är från början.

Nästa blogg kommer att bli om konkret träning!

Ha det gott!

Christer