I avsnitt 104 av Lagom Kondition går Niklas och Erik igenom fem längdskidinnovationer sedan tidigt 80-tal (se nedan). Listan är vare sig komplett eller i rätt ordning. I avsnittet presenteras även några bubblare.

1) Konstsnön

Småländska Hallby drog igång Europas första konstsnöanläggning för längdåkning redan 1983, med en spåravgift på 5 kronor. Det skrev vi om i Vasalöparens novembernummer 2011.

Men på 80- och 90-talen fanns det få pålitliga anläggningar. Spåren var ofta korta och smala och snön var många gånger mer brun än vit.

Det senaste decenniet har det ploppat upp mängder med kvalitativa och pålitliga konstsnöspår, något alla söder om Dalälven är glada för.

2) Stakmaskinen

I likhet med konstsnön är stakmaskinen en viktig del av sörlänningarnas Vasaloppsträning. I början av 2010-talet började gymmen på allvar utrustas med stakmaskiner av olika slag och de har slagit igenom på bred front.

Numer hittar du inte bara stakmaskiner på gym, utan även i var mans garage, källare, vardagsrum och sovrum. En lisa för småbarnsföräldrar med begränsad träningstid. Ett stort plus är att du kan köra dig väldigt trött samtidigt som du får fin styrketräning för överkroppen.

3) Pälsskidor

Omkring 2011 kom de första modellerna av den moderna fästvallningsfria skidan. Tidigare versioner med en filt/päls/skinn/fäll/stighud nedsänkt i belaget hade synts redan på 70-talet, men då tog det aldrig fart.

Idag står så kallade pälsskidor för den absoluta merpartern av alla skidor som säljs. Och det är vi många som tackar för. Skönt att slippa kladda med klister och snabbare ta sig ut i spåret.

Fästvallningsfria skidor med ett räfflat belag i fästzonen är däremot ingen höjdare. De glider inte så bra och det medför ett vinande ljud.

4) Internet

”…men jag tror inte att folk i längden kommer att vilja ägna så mycket tid, som det faktiskt tar, åt att surfa på nätet.”, sade kommunikationsminister Ines Uusmann i en intervju med Svenska Dagbladet 1996. Men internet slog de facto igenom.

De flesta av oss skidåkare spenderar säkerligen för mycket tid framför skärmar, men vi är tacksamma för att kunna läsa rapporter om skidspår, köpa utrustning från skrivbordet, hämta inspiration från instagramflöden och dela träningsdagböcker digitalt.

5) Flyttbar bindning

I början av 2000-talet kom NIS-plattan med tillhörande bindningar, så att du kunde flytta fram och bak bindningar inom NNN-systemet. Eftersom du behövde (och behöver, modellen finns fortfarande kvar) ett verktyg för att ändra positionen var det inte så vanligt att åka med bindningen olika långt fram, framförallt inte bland nybörjare och motionärer.

Utvecklingen tog ett steg framåt för en handfull år sedan då bindningens läge kunde regleras utan verktyg. Men med den modellen är du fortfarande tvungen att ta av dig skidan för att göra den manövern, vilket bland annat riskerar du att inte lyckas med förflyttningen på grund av frusna händer eller att det tar tid att få på sig skidorna igen om det skulle fastna snön under skidskorna.

För ett par år sedan kom Rottefella Move Switch, vilket innebär att du kan flytta bindningen fram och tillbaka genom ett vred utan att ta av dig skidorna. Det går i teorin att göra i farten, men vi rekommenderar dig att stanna till, för din och din omgivnings säkerhet (håll koll på stavarna när du snurrar på vredet).

Genom att flytta fram bindningen får du bättre fäste och genom att flytta bak den får du lite bättre glid. Åker du Vasaloppet kan du till exempel ha den längst fram i starten för att få fäste uppför den långa startbacken, för att sedan vrida bak den för att ha bra glid på myrarna. Och så kanske du vrider fram den igen i backarna upp mot Risberg, Oxberg respektive Hökberg.

Har du en fästvallningsfri skida är det en ännu större fördel med en flyttbar bindning, eftersom du inte kan reglera fästet genom att valla kortare eller längre med burkvalla/klister/tejp. Själv huden har ju en fixerad längd. Då är det viktigare att träffa rätt med spannet, så skulle du missa lite kan du i viss mån kompensera det genom att ändra bindningens position. Och tänk på att du behöver ha bindningen lite längre fram i isigt före jämfört med när snön är kall, torr och kärv.