Maja och William har utsetts till Vasaloppets kranskulla och kransmas 2026

De totalt 24 olika loppen i Vasaloppets vintervecka och Vasaloppets sommarvecka 2026 har just nu tillsammans över 56 000 deltagare anmälda. Det finns fortfarande startplatser kvar till samtliga lopp. Även till Vasaloppet och Tjejvasan.

Det är tävlingsledaren för Vasaloppet som utser kranskullan, alltså den 102:a i ordningen sedan 1922, och tävlingsledarna för Tjejvasan som utser kransmasen, den 38:e sedan 1988. Kranskullan och kransmasen har vad som brukar kallas de mest ärofyllda uppdragen bland alla tusentals funktionärer som möjliggör Vasaloppets alla olika arrangemang. Uppdraget gäller för hela året, alltså även Vasaloppets sommarvecka i augusti med populära lopp som Cykelvasan och Ultravasan.

Se inslag i SVT Dalarna >

KRANSKULLAN
Maja Stefansson har utsetts till Vasaloppets kranskulla 2026 med följande motivering:
”’Jag tycker verkligen att du ska bli kranskulla.’ Orden från en tidigare kranskulla fångar precis den känsla många får inför årets kandidat. Hon är en person som sprider glädje, tar sig an utmaningar med nyfikenhet och möter andra med värme och omtanke.

Som tioåring klev hon in i gymnastikhallen i IFK Mora GK, där hon snabbt blev en del av gemenskapen – först som aktiv, sedan som ledare och idag som en av föreningens yngsta ordförande någonsin. Gymnastiken har format henne: lärt henne att samarbeta, kämpa och alltid sätta laget före jaget.

När hon senare fann vägen till skidspåret blev det början på ett nytt kapitel – en livsstil fylld av fokus, glädje och naturupplevelser. Numera tävlar hon framgångsrikt i både långlopp och traditionell skidåkning, och engagemanget för Vasaloppet har vuxit sig starkare för varje år.

Hon är en sann ambassadör för idrottsglädje, gemenskap och Moraandan – och bär Moradräkten med stolthet, värme och hjärta. ’Den är det finaste jag har i garderoben’, säger Maja Stefansson som är vårt självklara val av kranskulla till 2026 års Vasaloppsarrangemang.”
Annlouise Almqvist, tävlingsledare för Vasaloppet

Fakta Vasaloppets kranskulla 2026 (nr 102)
Namn: Maja Stefansson
Ålder: 24 år (född 22 november 2001).
Bor: Mora
Familj: Mamma Sabine, Pappa Örjan och storebror Malte (skidskytt i landslaget)
Gör: Elitsatsar på längdskidor, heltidsstuderar ”Affärsutveckling inom besöksnäring” på distans på YH Akademin, jobbar extra som mäklarassistent samt är ledare, domare och ordförande i IFK Mora Gymnastikklubb
Idrott: Gymnastik som ledare, längdskidåkning som aktiv
Klubb: IFK Mora Gymnastikklubb (samt Oxbergs IF i skidåkning)
Främsta meriter: 17:e plats Tjejvasan 2025, 31:a Vasaloppet 2024, 6:a Ultravasan 45, 2023, 20:e Ultravasan 90, 2025, Bästa tid i Vasaloppstrippeln 90, 2025 (den tredje bästa tiden någonsin)
Mål med idrotten: Inom gymnastiken är det att vara med och utveckla gymnastikklubben och inom längdåkningen att själv fortsätta utvecklas på elitnivå
Intressen: Idrott, sjunga, textil, umgås med familj och vänner
Beskriv dig själv med tre ord: Nyfiken, påhittig, mångsysslare

Maja Stefansson var under många år aktiv inom truppgymnastiken och blev som 22-åring ordförande i IFK Mora Gymnastikklubb. Sin elitsatsning inom längdskidåkningen inledde hon under hösten 2022. Under föregående säsong åkte hon för det italienska Ski Classics-teamet Futura Trentino, men i vinter har hon valt att fortsätta sin elitsatsning nationellt.

Maja, vad tänkte du när du fick veta att du blivit utsedd till kranskulla?
– Jag var hemma själv och hade precis tränat när Annlouise Almqvist ringde, och jag tänkte ”vad vill hon?”. Jag fick frågan och jag blev så klart superglad. Det var till och med så att jag fällde en liten tår efteråt. Det har alltid varit en barndomsdröm att vara kranskulla, och jag kan minnas att jag som liten tittade mer på kranskullan än den som faktiskt vann Vasaloppet. Så det kändes otroligt ärofyllt att just jag blev tillfrågad.

Du har åkt Vasaloppet de tre senaste åren, men 2026 måste du i stället vänta vid målet på Vasaloppssöndagen.
– Det känns helt okej. Det har varit otroligt mäktigt att själv få delta i Vasaloppet, men att vara kranskulla är man bara ett år, och det kommer fler Vasalopp. Jag hoppas dock kunna åka Tjejvasan 2026.

Hur har din idrottskarriär sett ut?
– Jag har alltid hållit på med någon form av idrott och testat på en massa olika sporter genom åren, allt från fotboll, friidrott, dans, längdskidåkning, skidskytte, tennis… Men den sport jag fastnade mest för var truppgymnastik; det var verkligen en idrott jag blev kär i och jag var aktiv i ungefär åtta år.

Hur kom det sig att du sedan valde att satsa på långlopp?
– Efter studenten och pandemin, då det var naturligt att man var mera utomhus, så grävde jag fram mina gamla skidor och bestämde mig för att åka ett Vasalopp. Det blev sedan till en elitsatsning och nu har jag påbörjat mitt fjärde år som elitsatsande skidåkare. Jag känner att jag fortfarande kan utvecklas i Sverige, och Ski Classics som jag åkte några lopp av i fjol, finns kvar kommande år.

Vad har din familj betytt för dig och ditt idrottande?
– Allt! Mamma såg till så att jag fick börja på truppgymnastiken eftersom hon blev ledare i gymnastikklubben. Och eftersom jag är uppväxt i Oxberg så har mina föräldrar alltid ställt upp med skjuts överallt, och med mat och utrustning, så där har jag varit lyckligt lottad. Sedan har min storebror alltid varit en förebild, speciellt i dag när vi har liknande intressen och tävlar för samma klubb.

Vad har din klubb IFK Mora Gymnastikklubb betytt och betyder för dig?
– Gymnastikklubben har egentligen varit en av de viktigaste platserna i mitt liv, där jag har hittat riktig idrottsglädje och utvecklat både kroppskontroll och mod att utmana mig själv. Men också en plats för vänner, och ledare som trott på mig. En plats där alla har fått var med oavsett nivå. Så jag tycker att gymnastiken har format mig. Därför kändes det självklart att tacka ja när jag fick frågan om att bli ordförande som 22-åring. I dag har vi över 400 medlemmar och har barngymnastik, parkour, gruppträning och truppgymnastik i klubben.

Vad är tjusningen med gymnastik respektive längdskidåkning?
– Gymnastiken är grunden till all idrott egentligen. Den är inte viktig för att alla ska bli gymnaster, utan för att den ger en bred motorisk grund. Det var nog tack vare gymnastiken som jag kunde satsa på en ny sport i vuxen ålder. Längdåkningen har en helt annan tjusning; för mig handlar det om uthållighet, taktik och närvaro. Att kunna samverka det fysiska med det mentala under en längre tid.

Vad är Vasaloppet för dig?
– Jag har vuxit upp som funktionär redan från barnsben. Jag tror mitt första jobb där var att börja klockan sex på morgonen och samla in klädsäckar vid starten i Oxberg, som sedan skulle skickas till målet i Mora. Jag har även stått i skid- och cykelinlämningen eller gjort något annat funktionärsjobb. Vasaloppet är en plats där människor möts, och alla funktionärer har en viktigare uppgift för att allt ska fungera än vad många tror.

Från det att du var nio år har du 22 resultat i Vasaloppets vinter- och sommarvecka. Allt från Ungdomsvasan till Stafettvasan, Vasastafetten, Ultravasan och fyra stycken Tjejvasan och tre Vasaloppet. Dessutom var du snabbaste dam på Vasaloppstrippeln 90 i år. Vad har varit roligast?
– Roligast var att genomföra mitt första Vasalopp, för jag hade ju det på min bucket list, så det var så skönt att checka av det. Att sedan få uppleva mitt andra Vasalopp var otroligt för det gav mig verkligen ett kvitto på utveckling; hur mycket bättre man kunde bli om man tränade ett år till. Det var ju häftigt att göra Vasaloppstrippeln, men jag tyckte nog det var roligast när Ultravasan var över. För den var jobbig …

Vilka förväntningar har du på året som kranskulla?
– Jag har positiva förväntningar. Det ska bli så spännande att möta en massa nya personer och att ta emot alla i målet. Men också att få uppleva Vasaloppet från en ny synvinkel. Samtidigt som jag får ha på mig det finaste jag vet; Moradräkten. Så det ska bli väldigt spännande.

Vem vill du helst ge segerkransen i Vasaloppet den 1 mars 2026?
– Jag tycker det är otroligt viktigt att stötta och att satsa på det lokala. Så första söndagen i mars 2026 vill jag ge kransen till Axel Jutterström, som åker för IFK Mora och Team Eksjöhus.

KRANSMASEN
William Mathisen har utsetts till Vasaloppets kransmas 2026 med följande motivering:
”Årets kransmas, representerande Sälens IF, är en förebild både i och utanför skidbacken. Med rötterna i Sälen och hjärtat i fjällvärlden och skidbackarna har han visat att målmedvetenhet, mod och passion kan ta en ung idrottare hela vägen till världseliten.

Han har representerat Sverige i världscupen och VM i snowboard, där han imponerat med sin tekniska skicklighet och kreativa åkstil. Han har tagit pallplatser internationellt, vunnit SM-guld och varit en del av Sveriges Olympiska Kommittés Topp och Talangprogram. Men det är inte bara resultaten som gör honom till en värdig representant för Vasaloppet – det är även hans ödmjukhet, lokala förankring och engagemang för sporten och bygden.

Årets kransmas har under hösten 2025 valt att ta en paus från tävlandet, vilket visar på modet att lyssna inåt och prioritera sitt välmående – ett beslut som inspirerar långt utanför idrottens värld.

Med sin starka koppling till Vasaloppsarenan, sin ödmjuka framtoning och sina fina idrottsliga meriter ser vi som tävlingsledare för Tjejvasan att William Mathisen blir en utmärkt ambassadör för Vasaloppet 2026.”
Helene Söderlund och Cathrine Mörk, tävlingsledare för Tjejvasan.

Fakta Vasaloppets kransmas 2026 (nr 38)
Namn: William Mathisen
Ålder: 22 år (född 6 mars 2003)
Bor: Sälen
Familj: Pappa Lars, mamma Liselotte, växelvisboende i Stockholm och Sälen, halvbror Alexander i Stockholm
Gör: Åker snowboard och jobbar i Kläppen Snowpark i Sälen
Idrott: Snowboard
Klubb: Sälens IF
Främsta meriter: 5:a VM slopestyle 2023, 2:a världscupen Spindleruv 2022, 7:a världscupen Tignes 2024, totalt fyra SM-guld i slopestyle & big air, vinnare av Swedish Snowboard Series, uttagen till SOK:s Topp och Talang 2023, med mera
Mål med idrotten: Målet har varit att kunna leva på sporten, dit nådde jag kanske inte riktigt. Visst hade det varit kul med OS, men snowboard är en bred sport och man kan göra mycket annat än tävla, som till exempel filma eller något annat.
Intressen i övrigt: Discgolf (tävlar sedan två år tillbaka), tränar en del på gymmet och löptränar, åker skateboard under sommarmånaderna.
Beskriv dig själv med tre ord: Snäll, målinriktad, vill vara kreativ

William Mathiesen fick sin första snowboard när han var fem-sex år gammal och från tolv års ålder har han tävlat internationellt varje säsong. Han har bland annat deltagit i tre världsmästerskap, med en femteplats som bäst, och gjort många fina insatser i världscupen. I april tog han sitt fjärde SM-guld, men när motivationen tröt meddelade han i våras att han inte skulle tävla under innevarande säsong utan fokusera på sig själv och göra något helt annat en period. Nu arbetar han i Kläppen Snowpark, som är Sveriges nationalrena för freeskiing och snowboard.

William, vad tänkte du när du fick veta att du blivit utsedd till kransmas?
– Jag blev lite chockad. Det första jag tänkte, var att jag ju inte var aktiv just nu. Så att jag inte kunde bli aktuell som kransmas. Men valet baseras mer på vad man har gjort, fick jag veta. Jag berättade det för mamma och hon sa att det där ska du göra, och det var ju det jag var inställd på också.

Hur har din idrottskarriär sett ut?
– Jag bodde i Stockholm tills jag var tio år. Pappa köpte min första snowboard när jag var fem-sex år och jag började åka i den lilla lokala backen. När jag var åtta var jag första gången i Kläppen och åkte och när jag var nio-tio funderade mamma och pappa på att köpa en stuga i Sälen, men istället blev det tankar på att flytta dit. När de frågade mig om jag ville det så svarade jag ”Jaaa”. Jag började träna direkt med Sälens IF och deras sektion för snowboard. Jag åkte även på alla vinterlov, studiedagar och helger, nästan all min lediga tid har jag tillbringat i Kläppens snowpark under min uppväxt.

När familjen flyttat till Sälen kunde William åka mycket mer och redan innan han började på Snowboardgymnasiet i Malung 2019 hade han tävlat i World rookie tour, JVM, SM, ungdoms-OS och debuterat i världscupen. Han tog studenten 2023 och blev samma år uttagen i SOK:s stödprogram Topp och talang och han åkte VM i USA 2021, i Georgien 2023 och i Schweiz 2025.
– Det är väl okej, jag hade lite högre mål uppsatta. Men jag måste ju själv leverera och jag hade inte tillräckligt hög motivation på slutet. Men femma på VM och tvåa i världscupen är ju bra.

Vad har din klubb Sälens IF betytt för dig?
– Mycket. De har ju supportat med träningar, läger och ekonomi. En väldigt bra klubb som satsar på många idrotter. Jag har även varit med och tränat både gymnastik och fotboll i klubben, när jag var yngre.

Vad är det som gjort att du nått de framgångar som du gjort? Vad har du haft för drivkraft?
– Mål och inställning. När jag gillar och är intresserad av något så är det bara det som gäller, och så har det verkligen varit med min snowboardåkning; man tittar på snowboardklipp, funderar på snowboardtricks och åker snowboard flera gånger i veckan under säsong. Jag har gjort alla delar väldigt mycket och då faller alla bitar på plats till slut.

Hur skulle du beskriva tjusningen med snowboard?
– Kreativiteten och kulturen är två bra ord. Man kan åka snowboard på så extremt många sätt, tävla i flera olika grenar eller åka för att filma kreativa idéer. Alla är också vänliga mot varandra i snowboardvärlden och man uppmuntrar och stöttar varandra vilken nivå man än befinner sig på.

Vad gillar du bäst, slopestyle eller big air?
– Slopestyle. Big Air är mindre roligt, och i slopestyle får man sätta ihop ett helt åk och jag gillar att åka rails. Slopestyle har mycket mer kreativitet än Big air, tycker jag.

Du har satt tävlingskarriären på paus, hur känns det?
– Ja, om den är nedlagd eller pausad är väl lite diffust, men jag vill fortsätta åka så mycket snowboard som möjligt. Det är det jag gillar mest, att åka.

Som snowboardåkare i världscupen måste man vara på resande fot väldigt mycket?
– Ja, jag har alltid haft hemlängtan om jag varit borta mer än en vecka. Under säsongen tävlar man från slutet av oktober till sista mars. Så det är sjukt skönt att vara hemma mer nu.

Vad är Vasaloppet för dig?
– Jag har varit funktionär genom klubben i många år, både vid Vasaloppsstarten och i Smågan och delat ut sportdryck. En del uppdrag har varit roligare än andra. Roligast är att stå vid starten och titta på skidåkare som ger sig iväg mot Mora, då är man oftast klar med sitt uppdrag för dagen.

(Vi har också koll på att William redan har haft en officiell folkdräktsklädd roll i Vasaloppet, nämligen som fanbärare vid Högtidsfesten i Mora kyrka 2019.)

Om du själv skulle delta i något lopp, vilket skulle det vara?
– Ultravasan 90. För jag är inte bra på att åka längdskidor och cykla är mindre roligt. Men springa är rätt kul och Ultran är det ”fetaste” loppet att klara av. Men jag kanske får börja med Ultravasan 45 och se hur jobbigt det är och om man skulle palla det dubbla. För att kalla sig atlet så borde man klara av det.

Vilka förväntningar har du på året som kransmas?
– Det ska bli kul att prova något nytt, en spännande uppgift att genomföra under flera tillfällen under året och ett hedersfullt uppdrag som jag kommer bära med mig.

Vem hoppas du få ge kransen till i Tjejvasan lördag 21 februari respektive Vasaloppet söndag 1 mars?
– Jag har inte så bra koll på ”längdtjejerna”, men jag hoppas att den som är mest värd segern vinner.

FAKTA
Kranskullan i Vasaloppet gjorde debut redan i samband med det första loppet 1922 medan kransmasen gjorde sin entré när den första Tjejvasan avgjordes 1988. Sedan 2005 delar kransmasen även ut segerkransen till damsegraren i Vasaloppet.

Vasaloppets vintervecka 2026 startar med Vasaloppet 30 fredag 20 februari 2026 och avslutas med det 102:a Vasaloppet söndag 1 mars 2026. Kranskullan kröns i Mora kyrka fredag 27 februari 2026 och kransmasen i Älvdalens kyrka fredag 20 februari 2026.

Även under Vasaloppets sommarvecka, som startade 2009, bekransar kranskullan och kransmasen segrarna i Cykelvasan 90, Ultravasan 90, Ultravasan 45 och Trailvasan 30.

Läs mer om kranskullans och kransmasens historia