Vår historia börjar redan vintern 1520–1521.
Mer än 1,8 miljoner deltagare har åkt i mål i något av Vasaloppets olika lopp sedan starten 1922. Men egentligen föddes tävlingen ytterligare 400 år tidigare, med bara en enda person. Vasaloppet går nämligen längs den sträcka där en viss Gustav Vasa flydde från danske kungens soldater.
År 1521 stannade Gustav Eriksson – under sin flykt undan den danske kungen – i Sälen och återvände till Mora för att leda upproret mot ockupationsmakten. Gustav Eriksson enade så småningom riket och blev Sveriges första kung, mer känd under namnet Gustav Vasa. Sälen är med andra ord inte enbart startplats för världens största motionslopp, utan också startpunkten för hela vårt lands historia.
Här under kan du läsa mycket mer om Vasaloppets historia, och även hitta spännande fakta, rekord, listor och kuriosa. Vi ser dessa sidor som en början på ”Vasaloppets digitala museum”. Trevlig läsning!
Det första Vasaloppet
Morasonen Anders Pers är pappa till Vasaloppet. Det var hans tankar som gjorde att världens största skidtävling föddes. Han skrev om det nutida intresset för skididrott och knöt ihop det med Gustav Eriksson Vasas flykt på skidor från Mora mot Norge 1521.
Vasaloppets sträckning
Vasaloppet har genom åren haft en högst varierande sträckning, haft olika starttider och arrangerats på olika datum. Men sedan 1948 är det första söndagen i mars som gäller, sedan 1987 är sträckningen i stort sett oförändrad och sedan 1991 Vasaloppets starttid klockan 08.00.
Starten och målet
Vasaloppets startområde i Sälen och målportalen i Mora är några av Idrottssveriges mest kändaste miljöer. Här hittar man också några berömda minnesmärken, statyer och obelisker.
Vasaloppskontrollerna
Längs vägen från Sälen till Mora ringlar sig Vasaloppsspåret genom skogar, över myrar, förbi vattendrag, byar och fäbodar. Namn som Mångsbodarna, Oxberg och Eldris är idag välkända och utgör bland annat platsen för viktig energipåfyllning under loppen, men antalet har genom åren förändrats. Här kan du läsa historiken om dagens sju officiella Vasaloppskontroller samt om starten i Sälen och målet i Mora.
Segrare
Här listar vi segrare i våra tävlingslopp. Du hittar listor över vilka som haft flest segrar, vilka som kommit på flest pallplatser, vilka som oftast varit bland de tio bästa i Vasaloppet och Tjejvasan. Du hittar även andra historiska sluttider i Vasaloppet, och kungligheter som skidat i Gustav Vasas spår.
Mora-Nisse
Nils Emanuel Karlsson föddes den 25 juni 1917 och avled den 16 juni 2012. Han var en av Sveriges främsta skidåkare. Nio Vasaloppssegrar, 17 individuella SM-guld och ett OS-guld gjorde Nils mer känd som ”Mora-Nisse”.
Kranskulla och kransmas
Kranskullan och kransmasen har kommit att bli viktiga ambassadörer och representanter för Vasaloppet under hela det år för vilket de blivit utsedda.
Vasaloppsaffischerna
De årliga affischerna med Vasaloppsmotiv är en tradition som sträcker sig tillbaka till 1935. Affischerna är en viktig symbol för de folkkära arrangemangen, och har med åren blivit samlarobjekt. Historiskt har motiven tagits fram på olika sätt från år till år. Sedan hösten 2014 bjuder Vasaloppet varje år in en eller flera konstnärer för att skapa de officiella vinter- och sommarmotiven, som bland annat syns på affischer och diplom.
Radio och tv
Vasaloppet har en lång historia tillsammans med Sveriges Radio och Sveriges Television, och många av reportrarna och programledarna har bidragit till loppets popularitet. Vasaloppet sänds även i många andra länder varje år.
Blåbärssoppan
Ingenting förknippas väl mer med Vasaloppet än blåbärssoppa? Ända sedan 1958 har Vasaloppet serverat Ekströms blåbärssoppa på sina vätske- och matkontroller. Dessförinnan plockades blåbären i Dalarna på sommaren, av dem som skulle servera den på kontrollerna på vintern.
Musiken
Stora sportevenemang har ofta sin egen musik, eller förknippas med välbekanta låtar. Så även Vasaloppet förstås. Genom åren har många kompositörer inspirerats av Vasaloppet. Här berättar vi om några av dem.
Högtidstalare
Mora kyrka har alltid haft en central roll i samband med Vasaloppet, för här äger varje år Vasaloppets högtidsfest rum. Ända sedan 1922 har ett även ett högtidstal hållits i kyrkan av en prominent person.
Skidloppen
Här berättar vi om de olika skidloppens historia, i den ordning de tillkommit sedan 1979.
Vasaloppets sommarvecka
Det började egentligen med att Vasaloppets styrelse vintern 2008 antog den nya visionen ”Vasaloppsarenan skall inspirera till aktivitet året runt”. Skidspåret mellan Sälen och Mora började betraktas som en året-runt-arena, ”världens största idrottsarena – 9 mil lång och 10 meter bred” och man lade till orden ”året runt”. Efter flera snöfattiga vintrar hade Vasaloppet alltså en önskan om att bredda sitt utbud och att även arrangera lopp sommartid.
Vasaloppets utveckling
Här beskrivs Vasaloppets utveckling decennium för decennium, från 1920-talet till 2020-talet:
Vasalöparen
Vasalöparen var Sveriges största magasin för elit och motionärer intresserade av skidåkning, cykling och löpning. Det var en tidning som utgavs från och med 1980-talet fram till 2020, men som numera är ersatt av digitala kanaler. Här kan du läsa de nummer som gavs ut 2016–2020.
Fantastiska fakta, rekord och kuriosa
Vasaloppets 100-åriga historia är en guldgruva för den som vill studera statistik och rekord. Här har vi samlat snabba fakta om Vasaloppet i kortform.
Faktaguide 2019–2022
I vår populära faktaguide hittade du allt om Vasaloppet, både från nutid och dåtid. Från och med 2023 har vi tagit en paus i produktionen av faktaguiden, men här kan du läsa faktaguiderna digitalt för åren 2019–2022. Många av uppgifterna från faktaguiden finns nu i stället uppdaterade på övriga sidor under Historia.
Boken Vasaloppet – Världens friskaste hundraåring
Tävlingen som startade 1922 är inte enbart ett av världens längsta skidlopp utan också vår mest älskade sportsliga folkfest. Hundratusentals svenskar har åkt de nio milen mellan Sälen och Mora. Författaren Petter Karlsson har skapat en färgstark bok, fylld av bilder, historier, anekdoter och fakta – en bred, underhållande och spännande skildring av allt det som gör Vasaloppet till en folkfest. Varför ansågs kvinnorna i spåret vara så skrämmande? Vem fällde Kungen på målrakan? Och hur kunde Mora-Nisse vinna så överlägset? Boken är en inspirerande skildring av Sveriges mest uthålliga friskvårdsprojekt – när Vasaloppet startades för hundra år sedan var det som en sporre till rörelse.
100 år
Det brukar sägas att det är segraren som skriver historien. I Vasaloppets fall är det snarare efterföljarna. De 1 700 000 deltagare som trötta och svettiga tillryggalagt olika sträckor mellan Sälen och Mora. Och inspirerat miljontals tv-tittare och vardagsmotionärer att ge sig ut i närmaste elljusspår med förhoppning om att själva en dag kunna åka skidor, cykla eller springa i fäders spår för framtids segrar. År 2022 fyllde folkrörelsen Vasaloppet 100 år.
Nyheter
-
2 dagar sedan
Skidåkning i Vasaloppsarenan under jul- och nyårshelgerna
-
6 dagar sedan
Tips! Cykelhelg för kvinnor av kvinnor
-
1 vecka sedan
Fortsättning på Vasaloppsskolans grundkurs – 16 nya filmer att se
-
1 vecka sedan
Tre förslag till dig som siktar på ett extra aktivt 2025
-
2 veckor sedan
Gå med i Worldloppet och få förmåner vid de största skidloppen i världen
-
2 veckor sedan
Anmälningstakten just nu hög till Vasaloppets vintervecka 2025 – snabbguide till alla lopp
