10 märkligheter i Vasaloppets historia
Som om Vasaloppet i sig inte vore märkvärdigt nog… Bland alla märkligheter har vi letat fram 10 extra märkliga märkligheter från Vasaloppets långa historia.
1. Ett namn för mycket på Vasaloppsstenen
Per Erik ”Särna” Hedlund och Sven ”Uttern” Utterström försökte dela segern i Vasaloppet 1928. De åkte i mål arm i arm, men ”Särna” dömdes som segrare. På den 5,6 ton tunga Vasaloppsstenen vid starthuset i Sälen är dock bådas namn ingraverade för år 1928! Det var Per Erik Hedlund som på sitt speciella sätt krävde det:
”När det blev aktuellt att hugga in segrarens namn i stenen i Sälen gav dom sej fasen på att bara mitt namn skulle dit. Kommer inte bägge namnen upp, ska jag se till att den där stenen försvinner”, berättade ”Särna-Hedlund” långt senare!
2. Nio bröder åkte samma lopp
År 1968 ställde nio bröder Berg från jämtländska Bodsjöböle upp i Vasaloppet: Lars, Stig, Hugo, Gunnar, Erik, Per, John, Oskar och Nils. Den yngste var 22 och den äldste 47 år. Alla var skogsarbetare till yrket och alla fullföljde sitt lopp. Det är nog ett ganska svårslaget rekord tror vi, men är ni tio bröder eller systrar och vill försöka så är ni varmt välkomna med er anmälan!
3. De första segrarna är fortfarande de yngsta segrarna
Ernst Alm, som 1922 vann det första Vasaloppet, är fortfarande den yngste herrsegraren. Han var 22 år när han vann. När damklassen blev egen officiell tävlingsklass 1997 vann Sofia Lind, 21 år gammal. Ingen segrande dam har varit yngre sedan dess. För att få delta i årets lopp måste man fylla minst 19 år under 2015.
4. Vasaloppet var Sveriges första direktsända idrottsreportage i radio
När Radiosporten sänder från Vasaloppet den 8 mars 2015 är det på dagen 90 år sedan Sven Jerring, som aldrig hade sett en skidtävling, refererade det första svenska direktsända idrottsreportaget i svensk radio. Det gjorde han från Vasaloppsmålet den 8 mars 1925. Radiotjänst hade börjat sina radiosändningar den 1 januari samma år! Under natten före loppet skrev Sven Jerring ett manuskript som han skulle kunna läsa i väntan på att förste man kom i mål. Segraren Sven Utterström kom dock i mål bara en halvminut efter att sändningen börjat, så det blev ingen innanläsning… Och Utterström ville inte bli intervjuad i radio: ”Nä, jag har kommit hit för att åka, inte för att prata…”
5. Skidlöparna fick kallas tillbaka
Vid några tillfällen har det blivit tjuvstart i Vasaloppet. 1959 blev det riktigt besvärligt. För första gången var det över 1000 startande och det blev en stor tjuvstart. Innan alla hade kallats tillbaka och en omstart kunde göras gick det en halvtimme… Dåvarande startern Sune Åhs yttrade en gång: ”Man har ofta frågat mig, om det inte är svårt att vara starter, varpå jag svarat, att det är världens lättaste jobb. Svårare är att vid Vasaloppsstarten fungera som stopper.”
6. Tvåan vann
1982 diskades för första gången en Vasaloppssegrare. Fransmannen Jean-Paul Pierrat var först i mål, men diskades av tävlingsjuryn för att ha bytt skidor flera gånger. Tvåan i mål, Lasse Frykberg från Mora, blev istället den rättmätige vinnaren.
7. Ettan som trodde att han var tvåa
Vasaloppets 50-årsjubileum 1973 vanns av Pauli Siitonen från Finland, utan att han visste om det. Delsbos Thomas Magnusson ledde länge men stannade för att valla om i Eldris. Siitonen passerade utan att se den svenska stjärnan och trodde därför att han blivit tvåa när han kom i mål. ”Får tvåan också en krans?” tänkte Siitonen…
8. Det finns 5,8 ursprungliga kilometer
Cirka 5,8 kilometer av dagens 90 kilometer långa Vasaloppspår går längs samma sträckning som det första Vasaloppet 1922. Exempelvis har samtliga 522.014 Vasaloppsåkare som åkt i mål sedan 1922 passerat bron över Lädeån i Läde fäbodar.
9. 20 lopp på tandemskidor
Många har åkt 20 Vasalopp. Men bara två har åkt Vasaloppet 20 gånger på tandemskidor: Lasse Ruberg och Bjarne Emanuelsson från OK Landehof! Första gången var det efter ett vad… Lasse har kommenterat:
”Stackars Bjarne som alltid står bak och inte har sett spåret någon gång och som dessutom alltid kommer sist av oss två i mål. Därför prövade vi 2003 med att byta styrman 100 meter före mål, vilket tyvärr innebar att ekipaget, till allas jubel, kapsejsade på upploppet.”
Bjarne kom i alla fall först över mållinjen för en gångs skull, men värre var att man därför till nästa år hamnade i olika startled…
10. ”Mora-Nisse” och kranskullorna
När ”Mora-Nisse” vann sitt första lopp 1943 var det hans lillasyster Elsa som var kranskulla. Nisse fick sedan två döttrar, som också blev kranskullor: Karin 1970 och Marianne 1972. Båda dessa år vann Lars-Arne Bölling från IFK Mora Vasaloppet. Hans enda två segrar.
”Hade Nisse haft fler döttrar, hade jag förmodligen vunnit fler Vasalopp”, har Lars-Arne Bölling sagt.
