Har du vad som krävdes 1922? Vasaloppet återskapar det första historiska Vasaloppet

År 2022 firar Vasaloppet sitt 100-årsjubileum och Vasaloppet söndag 6 mars är fullbokat med 15 800 anmälda deltagare. Men redan lördag 12 februari 2022 arrangeras alltså ett nio mil långt historiskt Vasalopp – Jubileumsvasan.
– Det känns fantastiskt att Vasaloppet bidragit till folkhälsan i Sverige under hundra år och att vi fortsätter med detta viktiga arbete. Nu ska det bli väldigt roligt att se hur vi i dag står oss mot dåtidens skidåkare när utrustningen och färdvägen är snarlik, säger Mats Rylander, projektledare för Vasaloppets 100-årsjubileum.

Det var den 10 februari 1922 som chefredaktör Anders Pers i Vestmanlands Läns Tidning väckte idén om ett nationellt skidlopp. Artikeln återgavs i Dagens Nyheter dagen därpå och redan den 19 mars 1922 avgjordes det första Vasaloppet, som direkt blev en succé. 139 deltagare var anmälda, 119 kom till start och 117 tog sig i mål.

Vem som helst får ansöka
Med Jubileumsvasan vill Vasaloppet manifestera sin 100-åriga historia och visa hur allt en gång började, med till exempel segraren Ernst Alm med segertiden 7.32.49 och världshistoriens första kranskulla Therese Eliasson.

– Vi kommer att sträva efter att efterlikna förhållandena och banprofilen från det ursprungliga loppet 1922 så långt det är praktiskt möjligt. Starten kommer att gå i Sälen vid Olnispagården, på den västra sidan av Västerdalälven, och det blir bara tre kontroller där vi serverar bland annat mjölk, buljong, ägg och brödkakor på vägen till målet i Mora, säger Mats Rylander.

Underlaget kommer att påminna om dåtidens. Som exempel kommer vissa sträckor vara uppkörda med häst och släde, andra kommer bestå av packad snö på skogsväg eller stig.

Alla över 18 år är välkomna att ansöka om att delta i Jubileumsvasan. Ansökan öppnar onsdag 12 maj på vasaloppet.se och en namnkunnig jury under ledning av Vasaloppets vd Johan Eriksson väljer sedan ut de 139 deltagare som får chansen att stå på startlinjen. De utvalda presenteras i sommar och ska under hösten dokumentera och visa upp sin tänkta klädsel och utrustning för Vasaloppet.

Vasaloppets betydelse då och nu
Samma dag som det första Vasaloppet avgjordes 1922 framhöll Anders Pers, vid ett tal i Mora inför tusentals åhörare, betydelsen av skidåkning och modern idrott i ett allt bekvämare samhälle. Han sade: ”Därtill samlas människorna i samhällen och leva under ökade bekvämligheter, som sätta släktets spänstighet och styrka i fara. Allt flera bli främlingar för de stora vidderna, för de marker, som dock alltjämt framalstra den skog och det bete, som dock är ett villkor för vår utkomst och vårt välstånd. Denna fara för veklighet, för svaghet och urartning har framkallat ropet på idrotten, som en medveten strävan att bibehålla och öka släktets styrka och spänstighet.”

Redan innan det första loppet uttalade Svenska Skidförbundet sitt fulla stöd för Vasaloppet. 99 år senare är i dag Karin Mattsson skidförbundets ordförande. Hon säger:

– Vasaloppet är en institution inom svensk historia, kultur och skididrott. Dess betydelse för intresset för svensk skidsport kan inte överskattas. I så många skidklubbar runt om i hela landet tränar människor i alla åldrar under hela året, för att kunna vara med vid årets skidhändelse. Våra föreningar erbjuder fantastisk verksamhet för att förbereda och engagera Vasaloppsåkare oavsett ambitionsnivå. Vasaloppet är gemenskap, känslor, underhållning och kombinerar träningsglädje och tävlingsglädje på ett unikt sätt. Inte sällan är det tack vare Vasaloppet och skidklubbens gemenskap som många orkar hålla igång sin träning med ett tydligt mål i sikte. Bättre bidrag till folkhälsan går knappat att få. Tack Vasaloppet för vad ni gör för svensk skidåkning!