Bra att veta om löparens viktigaste muskel
Talang och god teknik i all ära – men enbart talang och god teknik är inte hållbart i det långa loppet. För att hålla dig skadefri, för att kunna hålla tekniken och för att orka – då krävs det muskler. Aktiverade, samarbetande starka muskler.
Här berättar Runner’s World mer om vad sätesmuskulaturen betyder för löparkroppen och bjuder på kloka träningstips. Trevlig läsning!
Löpning i sig bygger ingen egentlig muskelmassa förutom möjligtvis vid backträning förutsatt att du spänner till rumpan/kopplar på den. Annars är det lätt att vader och baksida lår (hamstrings) gör det mesta av jobbet och rumpan, med all sin kapacitet, hänger med gratis uppför backen utan att bidra med kraft.
Det beror på att kroppen både är lat och smart och inte använder mer muskelkraft än den behöver för att göra jobbet. Ju större muskler, ju större energiåtgång. Och i just det här exemplet är hamstrings och vader de mindre musklerna och därmed den billigare arbetskraften. Många av oss använder dessutom rumpan mest för att sitta eller ligga på, så att koppla på sätesmuskulaturen när det är dags att jobba kan vara knepigt.
Om vi inte använder vissa muskler tillräckligt ofta så blir det, enkelt förklarat, glappkontakt i nervbanorna mellan hjärnan och de muskler som ska användas för att göra jobbet. All rörelse och muskelaktivitet startar i hjärnan, som skickar signaler via våra nervbanor till våra muskler. Skickas signalerna lite för sällan så blir musklerna lite trötta och det kan vara svårt att aktivera dem.
Hjärnan gör dessutom en omfördelning av nervsignalerna till de muskler som används oftare så att den kopplingen blir snabbare. De flesta av oss kan därför enkelt spänna överarmens muskler (biceps/triceps) eller knyta handen då vi gör det så ofta i vår vardag – men vi har svårt att spänna rumpan för den sitts det mest på.
Aktivera dina muskler
Så innan du ska styrketräna och få ut det mesta ur musklerna så måste de kopplas på. Att aktivera dem kan vara så enkelt som att ta på musklerna för att de ska börja göra sitt jobb – det vill säga dra ihop sig. Ska du spänna skinkan, så peta lite på den. Det hjälper också att aktivt tänka tanken att man ska spänna musklerna.
Muskler har ingen annan talang än att just dra ihop sig för att skapa kraft – det är det enda våra 650 muskler kan, oavsett var de sitter i kroppen. Den största av dem, den muskel som kan utväxla mest kraft kan du säkert namnet på: Gluteus Maximus, GMAX, den stora sätesmuskeln tillika löparens stora motor.
Tillsammans med Gluteus Medius, mellersta sätesmuskeln som sitter på sidan av vardera skinka och vars främsta jobb är att hålla höften stabil och Gluteus Minimus, lilla sätesmuskeln som stabiliserar bäckenet i sidled och sitter djupt in i skinkan, driver Gluteus Maximus dig framåt.
Är du stark i din sätesmuskulatur hjälper du också ryggen att hålla sig stark. Du orkar stå och gå och springa längre och du får en bättre hållning. En stark rumpa gör det också lättare för dig att springa på ojämna underlag. Spänn rumpan så får du bättre kontroll på fötterna. Ett starkt säte hjälper dig också att lättare komma upp och stanna kvar på främre delen av foten, vilket är att föredra när du kör backträning eller kortare intervaller.
Styrketräning är nyckeln
Men för att en muskel ska bli stark så behöver den utsättas för motstånd och ta-da … det är här styrketräningen kommer in! Det är också genom styrketräningen som du lär kroppens muskler att samarbeta och att koppla snabbt och rätt.
Du behöver förstås fler muskler/muskelgrupper än sätesmuskulaturen för att bli stark som löpare och stark i din vardag. För löpning är det främst från bålen och säte, fram- och baksida lår, underben och fötter som du behöver vara stark i. Det har betydelse för att du ska kunna hålla din höft stabil när du springer och inte ”dansar samba”, vilket lätt blir resultatet om du saknar starka och stabila rump- och höftmuskler. Styrka här innebär också att du inte blir ”sittande” i löpningen utan kan springa med en hög höft, och att du inte landar för tungt i steget.
Kom ihåg att våra kroppar är gjorda för att användas, det är meningen att vi ska använda våra muskler. En muskel som inte utsätts för muskulärt motstånd kan liknas vid en blomma som inte får vatten. Den vissnar. Så gör din kropp fysiskt trött – det mår du bra av.
Nio grymma övningar för en starkare rumpa
Här kommer några bra övningar för sätesmuskulaturen som kan göras både med och utan vikter. För progression över tid gäller det att lassa på med vikter, använda gummibandet och jobba djupare.
- Utfallsgång
- Split squat
- Utfallssteg framåt/bakåt
- Utfallssteg sida/sida
- Utfall snett bakom (Dragon squat)
- Enbenshöftlyft
- Enbensböj
- Enbensknäböj (sätt dig och res dig på ett ben från en stol eller box i knähöjd)
- Utfallshopp och boxhopp för att bygga explosivitet i lår och säte
Bilder och filmer på övningarna
Tänk på
- För att bygga löparmuskler och muskler som håller dig stark i vardagen, kör 8–15 repetitioner av en övning i 3–5 set (omgångar).
- Tänk på att i dina övningar ha utsida lilltå, utsida knä och höftkam i samma linje (tryck utsida knä i riktning mot utsida lilltå – knät ska alltid gå i samma riktning som tårna).
- Kör vanliga knäböj också för all del, men eftersom löpning är en enbenssport och vi har en höger- och en vänstersida, där en sida är mer eller mindre dominant, så vill jag uppmuntra till enbensträning. Då får den sida som är svagare en chans att växa i kapp och bli lika stark. I normala fall märker vi inte av skillnaderna i styrka mellan våra sidor eftersom kroppen kompenserar för ojämnheterna så långt det är möjligt. Att vara lika stark i höger som vänster sida minimerar också risken för skador.
- Jag påminner också om att koppla på bålen/spänna magen i samtliga benövningar så att du håller en stolt och bra hållning när du styrketränar – precis som när du springer.
Av Cecilia Bildt Sandgren
Vi tackar vår mediapartner Runner’s World och Springtime för artikellånet. Vill du prenumerera på Sveriges största löpartidning, gå till runnersworld.se.
Kommande arrangemang i Vasaloppsarenan
Vasaloppets sommarvecka 2024 – cykel och löpning
- Fredag 9 augusti, Ungdomscykelvasan, start Oxberg, 32 km
- Fredag 9 augusti, Cykelvasan Öppet Spår, start Sälen, 96 km
- Fredag 9 augusti, Cykelvasan 30, start Oxberg, 32 km
- Fredag 9 augusti, Cykelvasan 45, start Oxberg, 45 km
- Lördag 10 augusti, Cykelvasan 90, start Sälen, 96 km
- Fredag 16 augusti, Trailvasan 10, start Mora, 10 km
- Lördag 17 augusti, Ultravasan 90, start Sälen, 92 km
- Lördag 17 augusti, Vasastafetten, löparstafett, tio sträckor, start Sälen, 92 km
- Lördag 17 augusti, Ultravasan 45, start Oxberg, 45 km
- Lördag 17 augusti, Trailvasan 30, start Oxberg, 30 km
Hemmavasan cykel och löpning – var och när du vill
- 9–17 augusti 2024 – Hemmavasan cykel
- 9–17 augusti 2024 – Hemmavasan löpning
Vasaloppets vintervecka 2025 och det 101:a Vasaloppet – skidor
- Fredag 21 februari, Vasaloppet 30, start Oxberg, 30 km
- Lördag 22 februari, Tjejvasan, start Oxberg, 30 km
- Söndag 23 februari, Öppet Spår söndag, start Sälen, 90 km
- Söndag 23 februari, Ungdomsvasan, start Eldris, 9 km, start Hökberg, 19 km
- Måndag 24 februari, Öppet Spår måndag 90, fri stil, start Sälen, 90 km
- Måndag 24 februari, Öppet Spår måndag 45, fri stil, start Oxberg, 45 km
- Måndag 24 februari, Öppet Spår måndag 30, fri stil, start Oxberg, 30 km
- Tisdag 25 februari, Vasaloppet 45, start Oxberg, 45 km
- Fredag 28 februari, Stafettvasan, skidstafett, fem sträckor, start Sälen, 90 km
- Fredag 28 februari, Nattvasan 30, individuellt eller i par, fri stil, start Oxberg, 30 km
- Fredag 28 februari, Nattvasan 45, individuellt eller i par, fri stil, start Oxberg, 45 km
- Fredag 28 februari, Nattvasan 90, individuellt eller i par, fri stil, start Sälen, 90 km
- Lördag 1 mars, Vasaloppet 10, fri stil, start Eldris, 9 km
- Söndag 2 mars, 101:a Vasaloppet, start Sälen, 90 km