Svanenmärkt uppvärmning och tidstraff för nedskräpning
Nöjdare och friskare deltagare, stöd till föreningar och regional utveckling och minsta möjliga miljöpåverkan. I december 2016 antogs Vasaloppets nya hållbarhetsstrategi.
– Vi ska värna om vår historia och samtidigt se till att utvecklas i takt med omvärlden, säger Eva-Lena Frick, vd.
Att ha en hållbar utveckling handlar om att den nuvarande generationen ska kunna tillgodose sina behov utan att för den skull äventyra kommande generationers behov. Vi ska leva så att jordens resurser räcker till för fler än oss själva. Ansvaret är gemensamt för alla oavsett kön, ålder, folkgrupp och land.
– Förväntningarna på ett hållbarhetsarbete höjs hela tiden. För att fortsätta att vara en aktör som ligger i framkant är det viktigt att även Vasaloppet har ett systematiskt arbete för de här frågorna, säger Eva-Lena Frick.
Bra samarbete viktigt
Ett hållbarhetsarbete kommer ur tre olika perspektiv som alla är beroende av varandra; miljö, socialt och ekonomiskt. För Vasaloppet innebär de tre fokusområdena att vara en motor för folkhälsa och motion och att värna och utveckla samarbetet med föreningslivet. Att arbeta för långsiktig produktutveckling och att genomföra hållbara investeringar i Vasaloppsarenan. Samt att minska klimatpåverkan från transporter, resor, mat och snöläggning och att arbeta för nolltolerans mot nedskräpning.
– Hållbarhetsstrategin är framtagen tillsammans med en bred grupp där partner, medarbetare, föreningar och kommunerna ingår. För att bli framgångsrika och utveckla hållbara lösningar behöver vi ett gott samarbete med andra aktörer, säger Mats Rylander, miljöansvarig.
Effektiv snöläggning och källsortering
Klimatfrågan är en av Vasaloppets största utmaningar eftersom vinterloppen är helt beroende av snö och kyla. Tillsammans med leverantörer planeras hur utläggningen av snön kan bli mer effektiv och en satsning görs på modernare och mer miljövänliga maskiner.
– Vi använder också miljömärkt el och utreder möjligheten att ha snötillverkning på fler permanenta platser i arenan, säger Mats Rylander.
Genom att, bland annat, se över val av transporter, bränslen i maskiner och för uppvärmning samt kartlägga deltagarnas transport- och reseflöden undersöks alla möjligheter till effektiviseringar på olika områden.
–Vi vill göra allt vi kan för att minska vår miljöpåverkan. Det är olika dimensioner på arbetet men allt är viktigt, säger Mats Rylander.
Ett exempel på konkreta åtgärder som genomförs redan i år är tidstraffet mot nedskräpning i arenan och uppvärmingen av Vasloppsmässan i Mora och startplats Sälen som i år görs med världens första Svanenmärkta bränsle, Preem Evolution Diesel+ som består av 50 procent förnybart innehåll.
Funktionärerna viktigast
Vasaloppet står för friskvård och folkhälsa. Loppen är till för dem som vill förbättra hälsan och uppleva känslan av att klara av en utmaning.
– I ett allt mer stillasittande samhälle vill vi få fler att röra på sig och vara ute i naturen. Här behöver vi bredda våra målgrupper, locka in nya deltagare och se till att fler känner sig inspirerade och välkomna, säger Mats Rylander.
Funktionärerna är Vasaloppets absolut viktigaste resurs samtidigt som bidrag som går tillbaka till föreningslivet är centralt för regionen. Men, då det ideella engagemanget minskar överlag i samhället är funktionärsfrågan en utmaning. Nu görs ett försök att utöka den verksamheten och efter förfrågningar på Vasaloppets hemsida och i sociala medier har ett 30-tal volontärer nappat på chansen att få jobba under vinterveckan 2017.
– Samtidigt måste vi bli bättre på att berätta att vår verksamhet varje år ger 20–25 miljoner kronor direkt tillbaka till sporten, både till våra ägarföreningar, som ersättning till funktionärsföreningarna och i avgifter till idrottsförbunden, säger Mats Rylander.
Effektivare snöläggning och hållbara investeringar i Vasaloppsarenan
Att spana på vad omvärlden gör, öppna upp för samarbeten och produkter som attraherar fler och samtidigt bevara kvalitén och ha nöjda deltagare är olika sätt att arbeta långsiktigt med produktutveckling.
– Vi behöver identifiera viktiga trender för att utveckla loppet och använda resultaten från deltagarenkäter för att jobba med förbättringar. Mycket gör vi redan men vi kan alltid bli bättre, säger Mats Rylander.
Arenan är grunden för Vasaloppets aktiviteter. Den ska hålla för, och inspirera till, motion, hälsa och välbefinnande året runt.
– Vi jobbar också med att ta fram en plan för att säkra tillgången till marken i arenan året om. Ett gott samarbete med de cirka 900 olika markägarna är centralt.
