Vasaloppsåkare är friskare än övriga befolkningen

– Den här forskningen visar att Vasaloppsåkarna har stora hälsovinster inom en lång rad sjukdomsområden jämfört med den övriga befolkningen. Det ger en tydlig signal om vilken viktig roll en aktiv livsstil spelar för vår hälsa, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden i ett pressmeddelande.

Nästa år är det dags för det 100:e Vasaloppet. En av skidåkarna som åkte Öppet Spår i år var hjärtforskaren Stefan James, som själv har undersökt hälsovinsterna med att vara fysiskt aktiv. Tillsammans med några kollegor står han bakom ett 20-tal vetenskapliga artiklar som visar att Vasaloppsåkare i genomsnitt är betydligt friskare än andra.
– Naturligtvis är inte alla lämpade att åka Vasaloppet. Men om man försöker gå mot en livsstil som liknar den som Vasaloppsåkarna har, med träning 3-4 gånger i veckan, så kan man göra stora hälsovinster, säger Stefan James som är överläkare och professor i kardiologi vid Uppsala universitet.

Tidigare har man trott att förmaksflimmer är vanligare hos Vasaloppsåkare än hos allmänheten, men det har forskarna kunnat motbevisa. I hela populationen Vasaloppsåkare är risken tvärtom lägre än hos andra, men hos de som åker riktigt fort är den något förhöjd jämfört med dem som åker långsammare visar forskningen. Men det räcker inte att endast åka Vasaloppet för att hålla sig frisk.
– Våra studier är observationsstudier, vilket innebär att vi inte kan dra några slutsatser om att det är Vasaloppet i sig som har de positiva effekterna. Själva loppet är snarare en sorts indikator på att man har en sund livsstil, säger Stefan James.

Om man inte är i form eller är äldre och inte tränat regelbundet bör man dock tänka sig för två gånger innan man ställer sig på startlinjen. Det är vanligt att personer som en gång varit vältränade, men som inte tränat på länge, överskattar sin förmåga. Under perioden då man inte tränat kan man ha utvecklat hjärt-kärlsjukdom. Om man inte orkar som förväntat, eller hållit uppe länge, är det klokt att låta läkarundersöka sig innan man bestämmer sig för att delta i loppet. Under årens lopp har sammanlagt 34 personer drabbats av hjärtstopp under Vasaloppet.
– De som drabbats av hjärtstopp har i princip alltid haft en underliggande hjärtsjukdom. Risken är dock extremt liten, endast två av 100 000 åkare får hjärtstopp under loppet. Hjärt-lungräddning har räddat livet på en tredjedel av dem som fått hjärtstopp under Vasaloppet. Beredskapen är i dag hög och det finns hjärtstartare utplacerade längs spåret, säger Stefan James.

Stefan James skickar också med ett träningstips:
– Välj den motionsform du gillar bäst, och träna så att du blir andfådd – det räcker.

Foto: Stefan James, professor vid Institutionen för medicinska vetenskaper, Kardiologi. (Porträttfoto: Mikael Wallerstedt.)

FAKTA/ Hjärt-kärlsjukdom (Källa: Hjärt-Lungfonden)
I Sverige lever över 2 miljoner människor med hjärt-kärlsjukdom. Omkring 30 000 svenskar dör av hjärt-kärlsjukdom varje år, den främsta dödsorsaken i Sverige. Hjärt-kärlsjukdom orsakar ungefär en tredjedel av alla dödsfall.

Ungefär en fjärdedel av alla som får stroke idag är mellan 20 och 69 år gamla, det vill säga ungefär i yrkesför ålder. En av tre som får hjärtinfarkt är 20 till 69 år, samma siffra gäller för de som drabbas av plötsligt hjärtstopp.

Exempel på framgångar inom forskningen är mätning av riskmarkörer i blodet som gör att man hittar små hjärtinfarkter innan de blir livshotande, avancerad bildteknik för diagnosticering av stroke, propplösande behandlingar och implanterbara defibrillatorer som återför hjärtat till regelbunden rytm (ICD), bland många andra milstolpar.

Forskningens utmaningar i dag är bland annat att kunna förutse hjärt-kärlsjukdom och att utveckla mer individanpassade behandlingsmetoder.
hjart-lungfonden.se >