Smart vinterträning för löpare
Visst kan väder och vind bjuda på utmaningar under vintern. Men med en balanserad plan för vinterträningen har du goda möjligheter att skapa den viktiga grunden för vårens träning.
Runner’s World bjuder på färska träningstips. Trevlig läsning!
I vår hektiska vardagstillvaro, där vi är vana vid att få snabba återkopplingar på det mesta vi gör, kan det som omväxling vara riktigt skönt att få hänge sig åt ett långsiktigt projekt. Att löpträna vintertid är definitivt ett sådant. Med tävlingssäsongen på behörigt avstånd kan du i lugn och ro ägna dig åt att bygga en gedigen grund för framtiden, samtidigt som du kan släppa lite på fixeringen vid att ständigt ha stenkoll på hur fort du löper.
Vinterträning handlar egentligen om ”att träna för att orka träna”, det vill säga att förbättra uthållighet, styrka och hållfasthet i kroppen för att kunna klara av att tillgodogöra sig träningen under resten av året. I klartext betyder det att du under vintern bör fokusera din träning på att gradvis öka träningsmängden och samtidigt bygga upp en allsidig styrka i kroppen. Under vintermånaderna vänjer du kroppen vid att hantera en stegrad träningsbelastning, så att du långsiktigt kan öka din prestationsförmåga.
Trimma cirkulationsapparaten
Det handlar främst om att trimma cirkulationsapparaten (hjärtats förmåga att förse arbetande muskler med syre och musklernas kapacitet att förvalta syret till muskelarbete på ett optimalt sätt). I förlängningen medför detta nämligen snabbare återhämtning mellan träningspassen, vilket i sin tur betyder att du efterhand klarar av att träna både oftare och hårdare. Du skapar helt enkelt grundförutsättningarna för att din löpkapacitet ska kunna förbättras.
Parallellt bör du också använda vintermånaderna till att öka kroppens hållfasthet. Det gör du dels genom att lägga in allmän styrketräning för hela kroppen, dels genom att regelbundet genomföra speciellt utformade skadeförebyggande övningar för dina svaga punkter.
Effektiv vinterträning kan liknas vid en bilservice, som går ut på att göra bilens motor mer bränsleeffektiv och samtidigt förstärka chassit, så att bilen blir mer slitagetålig. På så sätt kan bilen längre fram klara av att du ”trampar gasen i botten” och kör den i allt högre hastigheter.
Även om löpningens träningsmetoder genom åren har modifierats en del har det alltid funnits en tanke om att först skapa en stabil grund genom att öka träningsvolymen, för att därefter skifta mot att löpa så fort som möjligt. Men först i början av 1960-talet skapades en tydlig träningsfilosofi, där stor träningsvolym fick högsta prioritet. Men för att orka löpa mycket måste löptempot hållas relativt måttligt, vilket inte nog kan understrykas.
Öka successivt
Vintermånaderna används bäst till att successivt öka träningsmängden och samtidigt lägga mindre vikt på löptempot i de enskilda träningspassen. Sätt upp ett mål för vilken veckomängd som du ska kunna klara av att avverka i slutet av februari och ge dig själv gott om tid att nå dit. Sikta på att öka din träningsmängd med cirka 10 procent från månad till månad från november till februari genom att successivt öka längden både på de medellånga distanspassen och dina långpass. Eftersom underlaget kan varierar högst avsevärt under vintermånaderna kan du med fördel mäta och registrera din träningsmängd i löptid istället för antal kilometer.
Ett varningens finger för alla som regelbundet tränar i grupp. Här finns alltid en risk att någon eller några i gruppen tenderar att trissa upp tempot och förvandla träningspassen till oönskade kraftmätningar istället för kontrollerade distanspass. Lär dig att motstå frestelsen att gå med i ett oplanerat alltför högt tempo, vilket får konsekvenser för din återhämtning inför nästa träningspass och därmed i sin tur påverkar din långsiktiga plan negativt.
Här är de fyra hörnstenarna för en framgångsrik vinterträning: Öka träningsmängden, styrketräna, träna alternativt och träna upp dina svagheter.
1. Öka träningsmängden
Ofta säger man att ”mer inte alltid är bättre”, men att löpa längre är faktiskt det mest påtagliga sättet att progressivt öka träningsbelastningen. Just under vintern har du möjlighet att skruva ned löptempot och istället inrikta dig på att förlänga träningspassen för att förbättra din uthållighet.
Det betyder inte att all träning ska genomföras i ett och samma tempo med ett evigt kilometersamlande som enda målsättning. Variera kort och långt och lägg då och då också in vissa avsnitt med högre löptempo.
Träningsformen fartlek, där långsam och snabb löpning blandas i ett oregelbundet mönster, är ett utmärkt sätt att bibehålla löpteknik och fartkänsla också under vintern. Men håll tempoavsnitten relativt korta, så att inte mjölksyrakoncentrationen i musklerna blir så hög att återhämtningen mellan träningspassen påverkas negativt.
2. Stärk kroppen
De flesta löpare förstår vikten av att komplettera sin löpträning med ett allsidigt styrkeprogram. Men ofta skyller man på tidsbrist när den här typen av träning ändå inte blir av på en regelbunden basis. Vintermånaderna är den bästa tiden att skapa nya träningsrutiner, där du bör ge styrkeövningarna lite extra omtanke.
Styrketräning för löpare är ingen raketforskning. Den bör helt enkelt bestå av ett antal basövningar inriktade på att stärka core-muskulaturen (buk- och ryggmuskulatur), vilken i hög grad påverkar kroppshållning och löpteknik. Lägg gärna in ett par övningar för armar och ben också, för att göra styrkepasset komplett.
Bäst effekt får du om du genomför minst två separata träningspass per vecka, men styrkeövningarna kan också genomföras som en avslutning på ett lättare distanspass, om tiden är knapp. Det finns många effektiva styrkeövningar, där endast den egna kroppen används som belastning. Men vill du få mer variation i träningen kan du använda hjälpmedel såsom medicin- och pilatesboll, gummiexpander, kettlebells eller hantlar. Eftersom det under vintern handlar om att öka kroppens hållfasthet och uthållighetsstyrka bör belastningen vara anpassad så att varje övning kan genomföras med 10–20 repetitioner i 2–3 set.
3. Stärk svaga punkter
Nästan alla löpare har något problemområde, som ofta stör träningen på ett eller annat sätt. Det kan vara en muskulär obalans, en gammal skada eller ett löptekniskt problem som sätter käppar i hjulet för den planerade träningen. Vintern är då bästa tiden för att sätta in motåtgärder mot dessa våra svaga punkter.
Handlar det om svagheter eller begränsad rörlighet i en viss kroppsdel kan det vara lämpligt att sätta samman ett övningsprogram med specifik inriktning på problemområdet. Programmet kan genomföras dagligen vid en viss tidpunkt, exempelvis före sänggåendet. Ofta räcker det med 5–6 riktade övningar som tar cirka 10 minuter att genomföra i 2–3 set.
Är problemet av löpteknisk art lägger du in lämpliga löpskolningsövningar under uppvärmningsdelen av ett löppass.
4. Träna alternativt
Under en lång vinter är det viktigt att ha en viss flexibilitet inbyggd i din träningsplan. Vädret kan ofta vara nyckfullt och innebära att du måste justera träningen med kort varsel. Dessutom kan det rent mentalt ge en motivationskick att då och då byta ut ett löppass mot en alternativ träningsform.
Längdskidåkning är en utomordentlig uthållighetsträning eftersom så stora muskelgrupper engageras, men även inomhuscykling, simning och gymmets olika konditionsmaskiner är bra reservalternativ.
Löpband är naturligtvis så nära utomhuslöpning du kan komma och kan självfallet inte enbart fungera som ett tillfälligt alternativt träningspass för utebliven utomhusträning utan kan faktiskt planeras in som ett regelbundet återkommande inslag i din ordinarie träningsplan. Välj då att genomföra någon typ av intervallträning, eftersom längre distanspass på bandet kan bli väldigt enformigt.
Cirkulationsapparaten märker egentligen ingen skillnad på vilken typ av uthållighetsträning du ägnar dig åt. Det viktiga är att ansträngningsnivån är så pass hög att hjärtat får arbeta tillräckligt intensivt. Var därför förberedd på att utnyttja alternativ uthållighetsträning på ett optimalt sätt, antingen som reservpass när vädret är extra tjurigt eller när du har skadekänningar eller som ett återkommande inslag för att helt enkelt få variation i träningen under en lång vintersäsong.
Av Christer Wernhult
Vi tackar vår mediapartner Runner’s World och Springtime för artikellånet.
Vill du prenumerera på Sveriges största löpartidning, gå till runnersworld.se.
Löplopp under Vasaloppets sommarvecka 2023
– vilket väljer du?
Fredag 18 augusti Trailvasan 10 start Mora, 10 km
Lördag 19 augusti Ultravasan 90 start Sälen, 90 km
Lördag 19 augusti Ultravasan 45 start Oxberg, 45 km
Lördag 19 augusti Trailvasan 30 start Oxberg, 30 km
Lördag 19 augusti Vasastafetten löparstafett, tio sträckor, start Sälen, 90 km