Skidloppen

Öppet Spår

Öppet Spår söndag och Öppet Spår måndag 90: Sälen–Mora, 90 km
Första loppet: 1979
(Inställt 1989 och 1990 på grund av snöbrist. 2021 ersattes Öppet Spår med Vasaåket 90 på grund av coronapandemin.)

Öppet Spår måndag 45: Evertsbergskontrollen–Mora, 43 km
Första loppet: 2024

Öppet Spår måndag 30: Oxbergskontrollen–Mora, 28 km
Första loppet: 2024

Öppet Spårs historia

1975 anmälde sig för andra gången 10 000 deltagare till Vasaloppet. Där sattes ett anmälningstak, som något år senare höjdes till 12 000 anmälda. Men alla fick inte plats! Inom organisationskommittén funderade man allvarligt på om man inte skulle kunna dubblera Vasaloppet. Tanken var att man skulle köra ett lopp dagen efter, alltså på måndagen, för dem som inte fick plats i söndagsloppet. Men det föll på att man inte bedömde det vara möjligt att få ut alla 2 000 funktionärer igen på måndagen.

1978 kom det in 16 092 anmälningar till Vasaloppet, vilket resulterade i att 4 307 personer inte fick ställa upp. Man hade bland annat fått börja kvotera in åkare på så sätt att en klubb fick ett visst antal starter.

I detta läge ville TV-programmet ”Träna med TV” åka i Vasaloppsspåret, men det gick inte att ordna. För att finna en lösning så kom tankarna på att öppna spåret och låta folk åka på egen hand, utan kontroller och service. Tanken var att de på orienteringsvis skulle få stämpla för att visa att de åkt banan. Men planerna finslipades snabbt: kontroller, rapportering och sjukvård behövdes och ”Vasaloppets Öppet Spår” föddes. I maj 1978 togs definitiva beslut av IFK Mora och Vasaloppets organisationskommitté. Därför blev det 1979 premiär för Öppet Spår måndag, tisdag och onsdag i Vasaloppsveckan, 26–28 februari.

17 149 hade den 15 november 1978 (då anmälningstiden gick ut) anmält sig till Vasaloppet 1979 men bara 12 000 skulle tillåtas åka. De 5 149 överanmälningar man fick in till Vasaloppet fick erbjudandet att åka Öppet Spår, liksom övriga som ville åka sträckan. I inbjudan förbehöll sig arrangörerna att bara genomföra en eller två Öppet Spår-dagar om intresset skulle ”vara så ringa”. Men det blev en rusning utan like efter anmälningshandlingar och telefonerna räckte inte till på Vasaloppets expedition som blev nedringd av folk som ville åka Öppet Spår. Måndagen var mest begärlig och blev fulltecknad (1 230 anmälda) den 21 december 1978. Den 8 januari 1979 var tisdagen fulltecknad medan onsdagen klarade alla som vill åka då anmälningstiden gick ut den 15 januari.

3 373 fullföljde loppet (eller ”provtagningen” som det hette i inbjudan), varav cirka 300 kvinnor som nu också tilläts åka i fäders spår. Starten var förlagd till Tjärnhedens IP och målet till Mora Parken på Prästholmen. På några ”hemliga” platser längs spåret fick åkarna stanna och stämpla sitt åkkort. Tiderna räknades fram manuellt vid målet.

För att fördela åkarna över de tre dagarna gjordes från och med 1982 en länsuppdelning där Sverige delades in i tre zoner. Deltagare från vissa län fick åka på måndagen, vissa på tisdagen och vissa på onsdagen. Länsuppdelningen togs bort 1994.

Till och med 1986 var alltså Öppet Spårs mål, främst av trafikmässiga skäl, förlagt till Mora Parken. Där byggdes ett ”Vasaloppsmål” upp, men Öppet Spår blev därmed cirka en kilometer kortare än det riktiga Vasaloppet.

1986 permanentades Vasaloppsmålet med den klassiska målportalen på Vasagatan. 1987 flyttades därför Öppet Spårs målgång till det riktiga målet. Därmed fick Öppet Spår samma längd som Vasaloppet, 90 km. Av trafiktekniska skäl var dock sträckan in mot målet lite annorlunda, nämligen via Zornvägen bakom kyrkan och sedan genom Kommunalhusparken in till upploppet.

1987 kunde man notera 11 000 anmälda till Öppet Spår: 4 000 vardera på måndagen och tisdagen samt 3 000 på ”daladagen”, det vill säga onsdagen. Starten kunde ske när som helst mellan kl 06.30 och 08.00 på morgonen.

Efter två inställda år av Öppet Spår 1989 och 1990 valde organisationskommittén att i 1991 års inbjudan även innefatta ett alternativ i Vasaloppsområdet vid eventuell snöbrist. Man förde fram sträckan Mora – Evertsberg – Mora eller sträckan Sälen – Evertsberg – Sälen om snötillgången skulle vara bättre där. Även en 61-kilometersbana i Sälens fjällområde fanns som en tredje möjlighet. Som tur var behövde dessa alternativ inte tillgripas, utan snön räckte 1991.

1995 fick Öppet Spår en ny dag: söndag. Samma år gjordes också tisdagen till en dag med fri åkteknik. En del av spårområdet var preparerat för fri teknik och dessutom fanns två spår för klassisk skidåkning. Åkaren kunde således blanda stilarna på tisdagen. Öppet Spår i fri teknik blev ingen succé men bibehölls ändå till och med 1999. Sedan år 2000 är söndag och måndag Öppet Spårs dagar.

2012 var första gången som Öppet Spår hade fler anmälda deltagare än Vasaloppet! 2014 var för första gången både söndagen och måndagen fulltecknade, totalt 18 000 skidåkare (10 000 på söndag och 8000 på måndag).

Från och med 2019 tillämpas gruppstarter var tionde minut i Öppet Spår. 2021 ersattes Öppet Spår tillfälligt av Vasaåket. I Öppet Spår söndag är åktekniken klassisk, medan det i Öppet Spår måndag från och med 2022 är fri teknik – spåret kommer att ha både klassiska spår och en pistad skejtyta.

Traditionsenligt avgörs varje år ”Försvarsmaktsvasan”, för deltagare från Försvarsmakten, i samband med Öppet Spår.

Öppet Spår söndag 2022 var den 100:e Öppet Spår-dagen sedan 1979.

26 februari 2024 var det premiär för Öppet Spår måndag 45 som då startade vid Evertsbergskontrollen och Öppet Spår måndag 30 som startade vid Oxbergskontrollen.

Tjejvasan

Oxberg–Mora, 30 km
Första loppet: 1988
(Inställt 1990 på grund av snöbrist. 2021 kördes Tjejvasan enbart som en elittävling, Tjejvasan Elit, på grund av coronapandemin. Övriga fick det året åka Vasaåket 30.)

Tjejvasans historia

1917 instiftades officiellt SM på skidor 10 km för damer (medan herrarna fick SM redan 1910). Flera distrikt instiftade även DM för damer under 1910-talet. Men tävlingar för kvinnor var under seklets första decennier relativt sällsynta och inget internationellt utbyte ägde rum förrän 1949.

1923 åkte Margit Nordin från IFK Grängesberg Vasaloppet, men sedan stängdes loppet för damer. Åtta dagar efter loppet, den 12 mars, hade Vasaloppsarrangörerna styrelsemöte. I protokollets paragraf 8 skrevs: ”En framhållan om att förbjuda damer tillträde bifalls enhälligt.” Idrottsbladet kommenterade beslutet: ”Det blir något av cirkus och skådespel över Vasaloppet med kvinnligt deltagande och den cirkusdoften får inte vidröra vår enda tävling byggd på historiska motiv. Som väl är finns det även i Mora omdömesgilla ledare, som äro av samma åsikt.”

1949 gjorde Vasaloppet faktiskt ett försök med en damtävling över 2 mil: ”Visserligen ställde bara nio upp, men de skötte sig så bra att läkarna efteråt konstaterade, att flickorna föreföll mindre ansträngda efter 2 mil än efter de vanliga enmilstävlingarna.”

När Öppet Spår startade 1979 fick kvinnor äntligen åka i Vasaloppsspåret igen och 1981 hade Internationella skidförbundet ändrat sina tävlingsbestämmelser så att damer och herrar kunde delta i en och samma klass på exakt likadana tävlingsvillkor. Lydelsen av den tidigare regeln, och om den ens fanns, är dock osäker.

Motionsidrott för kvinnor var på frammarsch under 1980-talet och snart skulle de också få sitt eget “Vasalopp” – Tjejvasan föddes! På hösten 1986 var planen att sträckan skulle bli 42 km (full maratondistans) och att starten skulle gå i Evertsberg. Man hade även diskuterat att deltagarna skulle få välja startplats: Evertsberg, Oxberg eller Hökberg. Planerna ändrades dock och när Tjejvasans start gick söndagen den 28 februari 1988 i Oxberg var sträckan 30 km. På startlinjen fanns 1 550 kvinnor.

Namnet ”Tjejvasan” hade tillkommit redan i samband med de diskussioner som Vasaloppet förde om ett huvudsponsoravtal med Procordia hösten 1985. Förebilden var förstås ”Tjejmilen”, löpartävlingen som haft sin premiär i Stockholm 1984. I Mora fanns dock dem som menade att namnet borde vara ”Kullvasan”.

Åsa Mattsson, IFK Mora, som varit första dam i mål i Vasaloppet 1986 och 1987, hade tillfrågats om att bli Tjejvasans tävlingsledare. Hon hade även startat Tjejmilen i Nusnäs. Åsa accepterade under förutsättning att hon fick med sig Marianne Karlsson- Eriksson och Anna Mattsson-Svensson, vilket hon fick. I samband med Stockholm Maraton 1987 skrevs ett avtal med Guldfynd som huvudsponsor för Tjejvasan och en inbjudan trycktes upp i rekordfart.

Flera startled fanns i början: ”Tävlingsfart”, ”Åka fort”, ”Glida lagom” och ”Gå på tur”. 1993 infördes prispengar till de tio främsta i Tjejvasan. 1995 flyttades Tjejvasan från söndag till lördag, vilket blev en succé. Vågstart infördes med åtta grupper om högst 800 åkare per grupp.

1996 anmälde sig för första gången över 6 000 tjejer och starten flyttades från och med detta år till den gamla timmerterminalen i Oxberg – cirka 2 km från Vasaloppskontrollen i Oxberg. Efter start är det en ganska kraftig stigning till kontrollen och därifrån åker löparna vidare i det ordinarie Vasaloppsspåret. Till timmerterminalen var det Sveriges längsta persontåg, nästan 900 meter långt, som från Mora transporterade tjejerna till starten.

Det långa tåget ersattes 2002 av bussar till starten. Tjejvasan är i dag världens största skidlopp enbart för kvinnor och deltagartaket för antal anmälda höjdes successivt. Loppet kan utöver elitledet ha upp många startgrupper, som startar var 15:e minut. Flest hittills anmälde sig år 2015, 10 000 anmälda deltagare, men flest kom till start 2013: 8 344 startande.

2021 kördes bara Tjejvasan som en elittävling, med 83 startande. Loppet var dessutom något kortare än vanligt, cirka 27,5 km, eftersom starten förlades till kontrollen i Oxberg. (Övriga fick åka Vasaåket valfri dag under flera veckors tid.)

2022 infördes även en juniorklass (17–20 år) i Tjejvasan. Det innebär att det numera finns två tävlingsklasser (senior respektive junior), samt den vanliga motionsklassen. Åldersgränsen för att delta i Tjejvasans motionsklass sänktes 2024 från 17 år till 11 år (det år man fyller 11).

Flest segrar i Tjejvasan har Susanne Nyström (6 segrar), Britta Johansson Norgren (5 segrar), Anna Frithioff, Marie-Helene Östlund, Elin Ek och Sofia Bleckur (2 segrar vardera). Gällande rekordtid i Tjejvasan är från 2022 då Britta Johansson Norgren åkte på 1.15.39,2. Brittas passertider rekordåret var i Hökberg 28.36 och i Eldris 53.56 min.

Totalt sedan 1988 har 202 742 målgångar registrerats i Tjejvasan!

Direktsändning av loppet sker varje år i SVT sedan 2012.

Vasaloppet 30

Oxberg–Mora, 30 km
Första loppet: 1997
(2021 ersattes Vasaloppet 30 med Vasaåket 30 på grund av coronapandemin.)

Vasaloppet 30:s historia

”Kort-Vasan” var en idé från ICA, en vidareutveckling av ICA-Öppet som var ett lopp för alla ICA-anställda. Kort-Vasans 30 km riktade sig enbart till ICA-kortsinnehavare och genomfördes första gången redan 1996 mellan Oxberg och Mora.

Från och med 1997 blev Kortvasan ett lopp för alla. Första loppen gick på en onsdag. Sedan 2002 körs loppet på första fredagen i Vasaloppets vintervecka.

Syftet med loppet är att ge fler möjlighet att åka ett lopp och uppleva atmosfären i Vasaloppsspåret. Därför är loppet ett lopp för hela familjen och åldersgränsen har successivt sänkts; nu kan man åka loppet redan från det år man fyller elva år.

Till år 2020 ändrades loppets namn från Kortvasan till Vasaloppet 30. Loppet är ett motionslopp, därför är det ingen som vinner. Men den som är först över mållinjen är också först i mål i hela Vasaloppets vintervecka. Den inofficiella rekordtiden är från 2020 då Gabriel Thorn, SK Bore, åkte de 30 kilometerna på 1.08.09.

Vasaloppet 45

Oxberg–Mora, 45 km
Första loppet: 1997
(2021 ersattes Vasaloppet 45 med Vasaåket 45 på grund av coronapandemin.)

Vasaloppet 45:s historia

Efter att Tjejvasan införts kom önskemål även om ett kortare lopp för endast herrar. 1997 genomfördes den första ”45:man” med start på idrottsplatsen i Evertsberg. Det fanns en tanke på att 45:man endast skulle vara öppen för män som fyllt 45 år, men man ansåg att det fanns ett behov även för yngre att få börja med att åka 45 km innan de åker Öppet Spår eller Vasaloppet. 45:man blev också seedningsgrundande för Vasaloppet.

1 181 män kom första året till start för att åka ett halvt Vasalopp. Året därpå öppnades ”45:man” för kvinnor och blev ”45:an”, för att sedan 1999 bli ”Halvvasan”. Efter några år hade det blivit för trångt vid starten i Evertsberg och det blev onödig trängsel i utförsbackarna de första kilometerna, så år 2005 flyttades startplatsen för Halvvasan till timmerterminalen i Oxberg. Den första delen av loppet sträcker sig igenom Oxbergs by norr om Oxbergssjön, passerar genom Sjurby fäbodar för att vid Vasslan, 38 kilometer från målet, ansluta till Vasaloppsspåret. Det första som åkarna i Halvvasan får uppleva av det klassiska spåret blir alltså Lundbäcksbackarna upp emot Oxberg.

2015 höjdes anmälningstaket i loppet från 5 000 till 8 000 deltagare. Till år 2020 ändrades loppets namn från Halvvasan till Vasaloppet 45, och starten tvingades det året även flytta till Evertsberg på grund av snöbrist. 2021 ersattes Vasaloppet 45 av Vasaåket 45. Sammanfattningsvis är Vasaloppet 45 ett lopp som funnits i många skepnader.

Stafettvasan

Sälen–Mora 90 km (fem sträckor)
Första loppet: 2003
(Stafettvasan blev inställd 2021 på grund av coronapandemin.)

Stafettvasans historia

Idén till Stafettvasan kom genom en deltagarenkät som visade att det var många som önskade åka Öppet Spår i stafettform. Vintern 2002 kördes ett testlopp i samband med Öppet Spår och 2003 lanserades Stafettvasan, som då lockade över 200 anmälda lag. Sedan dess har intresset och antalet anmälda lag stadigt ökat.

Stafettvasan flyttades 2008 till fredagen, två dagar före Vasaloppet. Varje år mellan 2010 och 2016 blev Stafettvasan alltid fulltecknad trots att anmälningstaket höjdes och fler lag bereddes plats. Från och med 2017 har Vasaloppet valt att dela upp Stafettvasans startfält på två starttider. Anmälningstaket höjdes 2017 till 2 400 lag och 2018 till 2 600 lag – i denna femmannastafett finns det således nu plats för 13 000 skidåkare.

Stafettvasan är ju ett motionslopp och ingen tävling, men den inofficiella rekordtiden lyder på 3.37.14 från 2012, vilket var en minut och 27 sekunder snabbare än vad Jörgen Brink vann på när han åkte på en ny rekordtid i Vasaloppet samma år. År 2021 blev Stafettvasan inställd på grund av coronapandemin, men var tillbaka igen 2022.

Loppet lockar både föreningar, företag och kompislag. Starten sker gemensamt vid Vasaloppsstarten i Sälen och de fem sträckorna är i tur och ordning: Sälen–Mångsbodarna 24 km, Mångsbodarna–Evertsberg 24 km, Evertsberg–Oxberg 14 km, Oxberg–Hökberg 9 km och Hökberg–Mora 19 km. Växling sker genom “ryggdunk” från en åkare till den andra. (Alla lagmedlemmar har var sitt tidtagningschip.)

Ungdomsvasan

Hökberg–Mora 19 km och Eldris–Mora 9 km
Första loppet: 2008
(Ungdomsvasan blev inställd 2021 på grund av coronapandemin.)

Ungdomsvasans historia

Redan på 1980-talet när Vasaloppet ville utveckla sina arrangemang med fler lopp diskuterades en Ungdomsvasa. Likadant på 1990-talet då tanken var en Ungdoms- Kortvasa. Men det var inte förrän 2008 som Ungdomsvasan föddes, efter att IFK Mora SK fört fram idén och Vasaloppet samt Svenska skidförbundet hakade på. Ett viktigt mål med Ungdomsvasan är att rekrytera nya skidåkare.

Fram till och med 2017 var Ungdomsvasan öppen för 9–16-åringar. Starten skedde vid Mora skidstadion i Hemus och banlängderna var 3 km, 5 km, 7 km och 9 km beroende på åldersklass. Men från och med 2018 ströks den yngsta åldersklassen och Ungdomsvasan flyttade in i Vasaloppsarenan helt och hållet. 15–16-åringarna startar i Hökberg, åker 19 kilometer och tävlar om spurtpris i Eldris. För 11–12- och 13–14-åringarna är det 9 kilometer med start i Eldris och chans att vinna spurtpris i Hemus.

Ungdomsvasan är i grunden ett motionslopp, där ungdomar som inte tävlar för en skidförening också får ställa upp, men resultatlistor upprättas och priser delas ut. Ungdomsvasan är därmed en breddmanifestation för svensk skidåkning ungefär på samma sätt som Vasaloppet. För de allra yngsta finns dessutom “Barnens Vasalopp skidor”, som tiotusentals barn varje år får åka runt om i Sverige. Under Vasaloppets vintervecka arrangeras Barnens Vasalopp skidor både i Sälen och i Mora.

Flera nuvarande landslagsåkare har åkt Ungdomsvasan. Till exempel Johanna Hagström, Emma Ribom och Edvin Anger. Tove Ericsson från Stockviks IF och Alvar Myhlback från Bjursås IK är de som vunnit flest segrar i Ungdomsvasan, hela fem stycken vardera! Tove vann 2013, 2015, 2016, 2017 och 2019. (2012 och 2014 kom hon dessutom tvåa.) Alvar Myhlback vann 2016, 2017, 2018, 2019 och 2020. (2015, som åttaåring, var han tvåa.)

Nattvasan

Sälen–Mora 90 km
Oxberg–Mora 45 km
Oxberg–Mora 30 km
Första loppet: Nattvasan 90 2017, Nattvasan 45 2019 och Nattvasan 30 2022
(Nattvasan ersattes 2021 av Vasaåket Natt på grund av coronapandemin.)

Nattvasans historia

År 2015 körde ett tjugotal personer ett testlopp nattetid under Vasaloppets vintervecka. Den 9 mars 2016 presenterades så det nya loppet Nattvasan inför 2017 års vintervecka: ”Ett 90 kilometers skidäventyr mellan Sälen och Mora mitt i natten.”

Nattvasan är unik i sitt slag och anses som det första etablerade nattloppet i världen. Loppet följer den klassiska sträckan mellan Sälen och Mora och avgörs på fredagsnatten före Vasaloppet. Vasaloppsspåret har denna natt två klassiska skidspår och en pistad skejtyta. Maximalt antal deltagare det första året sattes till 750 lag och 1 500 deltagare. En gräns som på grund av det stora intresset överskreds något.

”Nattskidåkning är en helt fantastisk företeelse men också en större utmaning, särskilt när det bara finns en kontroll på nio mil. En utmaning man tar sig an tillsammans med en vän mot ett gemensamt mål”, sade Vasaloppets dåvarande vd Eva-Lena Frick.

Nattvasan är ingen tävling, utan ett motionslopp, men snabbast i mål i premiärloppet 2017 var ”Team Santander” med tvåfaldige Vasaloppssegraren Jörgen Aukland i par med Martin Andersen på tiden 3.52.56.

Till 2018 höjdes anmälningstaket till 1 500 lag. I november 2018 lanserades Nattvasan 45. Samtidigt ändrades namnet på loppet som startar i Sälen till Nattvasan 90.

Nattvasan var ett parlopp de första åren, från och med 2022 får man även åka individuellt. De tre första åren var det tillåtet att hjälpa varandra framåt medels så kallad repning, vilket gjorde att loppet inte fick tillgodoräknas som ett ”medaljår” i uppräkningen mot jubileum, såsom 10, 20, 30 lopp (Vasaloppsveteran). Men från och med 2020 är det inte längre tillåtet att hjälpa varandra, vilket gör att från och med 2020 får Nattvasan räknas in. Detta gäller även i En Svensk Klassiker och i Vasaloppstrippeln.

Under coronapandemin 2021 ersattes Nattvasan av Vasaåket Natt. 2022 var det premiär för Nattvasan 30, som man kan åka från det år man fyller elva år.

Vasaloppet 10

Eldris–Mora 9 km
Första loppet: 2022

Här är loppet med många skepnader genom åren. Länge arrangerade Vasaloppet Blåbärsloppet, ett inbjudningslopp för sponsorer och speciellt inbjudna personer som fick prova på hur det kändes att åka i Vasaloppsspåret dagen innan Vasaloppet.

Under vinterveckan 2016 blev det premiär för det nya loppet Öppet Spår 9 km från Eldris till Mora. En Vasaloppsupplevelse i litet format där vem som helst kunde delta. Ambitionen var att få dem som annars inte deltar i något lopp att upptäcka längdskidåkningen.
”Vi vill öppna dörren till skidåkningen genom att ta bort de eventuella hinder som alla förberedelser kan innebära. Det blir en ny typ av Öppet Spår som handlar om att våga testa mer än att tävla, där man får chansen att uppleva en klassisk sport och gå i mål under Vasaloppets klassiska målportal”, sade Vasaloppets sportchef Tommy Höglund.

Loppet var gratis att delta i. Vasaloppet bjöd också på bussresa från Mora till starten i Eldris och byggde upp en tillfällig vätskekontroll i Hemus. Till 2017 ändrades namnet Öppet Spår 9 km till det enklare, tidigare, namnet Blåbärsloppet.

Efter ett års uppehåll på grund av pandemin, då man kunde åka Vasaåket 10, lades Blåbärsloppet åt sidan och istället kom en nylansering i samband med Vasaloppets 100-årsjubileum: Det nya namnet blev Vasaloppet 10, med underrubriken ”på skidor genom alla tider”. Tanken nu var att alla skulle kunna vara med och fira Vasaloppet 100 år. Och att man skulle kunna klä sig i träningskläder från valfritt decennium, åka knappt en mil i fri stil och hylla hundraåringen. Tidigare Vasaloppssegrare, kranskullor, kransmasar och funktionärer var inbjudna till hyllningsloppet och i målområdet bidrog en mängd åskådare till den goda stämningen. 2023 fortsatte Vasaloppet 10 att ha temat ”på skidor genom alla tider” och en ny tradition har skapats.

 

Fotnot: Åren 2002–12 arrangerades Skejtvasan 30 och 2006–12 Skejtvasan 45, två lopp i fri stil.

 

Texter: Lars Ingels
Sidan uppdaterades 2023-04-03