1920-talet
Trots att det första Vasaloppet arrangerades med bara knappt två veckors förberedelser blev det en omedelbar succé. Tanken var ju att det skulle bli ett nationellt skidlopp och som sådant rönte det uppmärksamhet i hela Sverige och blev genast större än SM och andra tävlingar. Vasaloppet lockade konstant 10 000–15 000 åskådare till Mora. Redan till det andra loppet 1923 kom måldevisen ”I fädrens spår för framtids segrar” till. (Senare ändrad till ”I fäders spår för framtids segrar”)
Ingen hade räknat med att en kvinna skulle vilja åka Vasaloppet, men när Margit Nordin från Grängesberg anmälde sig 1923 lät man henne starta. Hon klarade loppet galant, även om hon placerade sig sist. Åtta dagar efter loppet hade arrangörerna styrelsemöte. I protokollets paragraf 8 skrevs: ”En framhållan om att förbjuda damer tillträde bifalls enhälligt.” Sedan var det stopp för kvinnor i Vasaloppet för lång tid framåt.
Till Vasaloppets enorma popularitet genom åren bidrog radiomannen Sven Jerring. Den 8 mars 1925 refererade han det första svenska direktsända idrottsreportaget i svensk radio från Vasaloppsmålet. Radiotjänst hade börjat sina radiosändningar bara två månader tidigare! Ända fram till 1970-talet skulle Jerring referera Vasaloppet i radion.
Vasaloppet lockade många av de bästa skidåkarna. 1928 hände det märkliga att två av den tidens största, Per Erik Hedlund och Sven Utterström (med varsin tidigare seger), till publikens förvåning åkte arm i arm över mållinjen för att dela på segern. Men Hedlund, som hade axeln före, dömdes som segrare och båda vägrade därför sedan att återkomma till Vasaloppet. Mot slutet av decenniet kunde ett något minskat intresse noteras, i alla fall vad gällde deltagarantalet.
1930-talet
I det tionde loppet, 1931, fick publiken i Mora äntligen glädjas åt en hemmasegrare i form av Anders Ström. Men i dessa depressionens dagar väntade sämre tider också för Vasaloppet som fick ställas in både 1932 och 1934. 1932 på grund av snöbrist och 1934 även officiellt på grund av snöbrist, men sanningen 1934 var närmast bristande deltagarintresse. Bara 17 löpare hade anmält sig när tävlingen ställdes in. Tävlingen krockade 1934 även med FIS-mästerskapen i Sollefteå (motsvarande dagens VM).
En annan viktig orsak till Vasaloppets minskade popularitet på 1930-talet var att spåret i så stor utsträckning gick på vägar där gamla, långa skidor användes. Men de bästa svenska åkarna, som tog hem medaljer i VM och OS, ville inte längre åka på vägar, de ville åka i terräng. De åkte på alltmer kortare skidor med fasta bindningar och läderkängor. Vasaloppet hade blivit för ålderdomligt. Under andra hälften av 1930-talet lades därför Vasaloppets sträckning om och fick en mer terrängbetonad bana, en lyckad omläggning.
Åkarna återvände och en stor Vasaloppsprofil var Arthur Häggblad, som var en av svensk idrotts färgstarkaste förgrundsfigurer vid denna tid. Han vann loppet totalt fyra gånger, varav en gång genom lottdragning: 1935 försökte Häggblad och Hjalmar Blomstedt nämligen dela segern och måldomaren dömde oavgjort. Men enligt Skidförbundets regler skulle då lottning utse den officiella segraren. Häggblad är därmed den ende Vasaloppssegrare som vunnit loppet genom lotten…
1940-talet
1940-talet inleddes med att arrangerande IFK Mora meddelade att Vasaloppet 1940 var inställt. Andra världskriget hade brutit ut och i Finland pågick vinterkriget. Många skidåkare hade blivit inkallade och fick inte permission. Föreningens styrelse tyckte under rådande omständigheter inte heller att det var lämpligt att arrangera Vasaloppet som ju skulle vara en folkfest. Folk uppmanades skänka pengar till Finland i stället. Men snart kom protesterna.
Ett upprop startades av Yngve Lindvall, ordförande i Dalarnas Idrottsförbund, som tyckte att Vasaloppet var god propaganda. Han ville att hela folket skulle åka skidor och att man inte fick visa någon tveksamhet – alla traditionella tävlingar skulle hållas. Han meddelade att han själv tränade efter många års uppehåll – för att visa gott exempel. Så Vasaloppet 1940 genomfördes och ett nytt deltagarrekord noterades med 172 startande. 45-årige Lindvall klarade loppet på nio och en halv timme.
En som faktiskt tack vare kriget fick en rejäl skjuts framåt i sin skidåkarkarriär var fabriksarbetaren Nils Karlsson från Mora, som låg inkallad som rapportkarl på skidor och fick mängder av nyttig skidträning. Första gången som ”Mora-Nisse” ställde upp i Vasaloppet var 1943 då han var 25 år gammal. Hans syster var kranskulla det året och hon fick lägga segerkransen runt halsen på sin bror! ”Mora-Nisse” vann Vasaloppet sammanlagt nio gånger på tio starter (han blev tvåa 1944) och har mer än någon annan kommit att personifiera Vasaloppet.
1948 deltog några finska åkare för första gången i Vasaloppet, som snart skulle komma att bli ett alltmer internationellt skidlopp. Från och med 1948 har Vasaloppet alltid körts den första söndagen i mars – Vasaloppssöndagen (undantaget 2015 då skid-VM i Falun gjorde att Vasaloppet gick den andra söndagen i mars).
1950-talet
Ett nytt deltagarrekord, 364 startande skidåkare, kunde noteras i Vasaloppet 1950. ”Mora-Nisse” vann sin sista seger 1953 men Vasaloppets popularitet bara fortsatte att öka. Den första utländska segern kom 1954 genom finske Pekka Kuvaja och året därpå vann ”Mora-Nisses” kronprins, som han kallades, Sixten Jernberg från Lima. Han ledde loppet från start till mål.
1956 återupprättades den svenska skidäran – framför allt genom Sixten Jernberg – vid de olympiska vinterspelen i Cortina, efter debaclet i Oslo 1952. Det var goda tider och nya skaror människor började åka skidor. Det åktes skidor som aldrig förr och om det inte redan varit det tidigare så blev Vasaloppet nu verkligen en institution i skid-Sverige.
1957 slog blåbärsskörden fel och Ekströms kontaktades för att leverera blåbärssoppan till Vasaloppet 1958. Det gör man fortfarande. 1959 passerade Vasaloppets deltagarantal tusenstrecket, men efter en gigantisk tjuvstart fick startern Sune Åhs kalla tillbaka fältet och göra en omstart. Hela manövern försenade de 1.137 tävlande med en halvtimme.
1960-talet
Under 1960-talet skulle motionsintresset öka ännu mer i landet och 1961 blev arrangörerna tvungna att flytta Vasaloppsstarten från Sälens by till Berga by där starten äger rum än i dag. Man jobbade även mycket med spårsträckningen i övrigt under 1960-talet då ”Mora-Nisse” först var banchef och sedermera blev tävlingsledare.
Radions Sven Jerring fick nu sällskap av TV som 1960 sände ett 20 minuter långt inslag från Vasaloppet. 1961 gjorde Sven ”Plex” Petersson sitt första inslag från Vasaloppet (i Sportspegeln). Första gången som det var direktsändning i TV från Vasaloppet var 1966.
1966 inträffade också något annat som skulle bana väg för teknikens intåg i Vasaloppet. De över 6 000 startande gjorde att funktionärerna i målet inte hann med och det blev kilometerlånga köer in till målet. 1967 kom därför IBM in i bilden och åkarnas tid mättes då för första gången maskinellt genom hålkort som stämplades vid målgången.
Janne Stefansson vann Vasaloppet hela sju gånger detta decennium (bara ”Mora-Nisse” har vunnit fler segrar), men det var den formliga explosionen av motionärer och ”vanliga” deltagare som tydligast kännetecknade Vasaloppet under 1960-talet. Kvinnor fick dock fortfarande inte åka Vasaloppet även om en och annan försökte, med lösskägg och annan förklädnad.
1970-talet
Motionsvågen under 1970-talet fortsatte att öka intresset av att delta i Vasaloppet. Deltagarna kom ur alla samhällsklasser. Man kunde även notera att allt fler ville motionera mycket och länge, trots att den genomsnittlige svenskens kondition försämrades i och med ökat TV-tittande och mera bilåkande. Känns det igen i dag?
1973 direktsändes från Vasaloppet för första gången i färg-TV. Det var det 50:e loppet och det var också ett anmärkningsvärt år i och med att det för första gången var över 10 000 anmälda, även om inte så många kom till start på grund av en snöfattig vinter.
1974 lanserades plastskidorna och på 1970-talet fick Vasaloppet även sitt definitiva internationella genombrott. Fem av segrarna under detta decennium kom från andra länder än Sverige: Norge, Finland, Östtyskland, Sovjet och Frankrike.
1977 kom för första gången 10 000 åkare till start i Sälen, däribland den 30-årige Kung Carl XVI Gustaf som garanterat fick mest uppmärksamhet detta år. Mot slutet av 1970-talet fick Vasaloppsarrangörerna säga nej till allt fler som ville åka Vasaloppet. För att möta det ökade deltagarintresset tillkom Öppet Spår, som hade sin premiär 1979. Det var ingen tävling, så därmed fick även kvinnor åka skidor mellan Sälen och Mora.
1980-talet
Från och med 1981 fick kvinnor åka det riktiga Vasaloppet igen, för första gången sedan 1923. Meeri Bodelid var snabbaste dam i det loppet, som man annars minns för Sven-Åke Lundbäcks ryck i backarna upp mot Oxberg, som nu går under namnet Lundbäcksbackarna.
1982 direktsändes för första gången hela Vasaloppet från start till mål, det var svensk TV:s största satsning dittills.
Skidåkningen genomgick en viktig förändring i början av 1980-talet, när de maskinpreparerade spåren i ökad utsträckning möjliggjorde skejtingåkning, i första hand med en skida i spåret och en skida som sköt på utanför spåret. Bengt Hassis använde stilen när han vann på ny rekordtid 1986, men det var också sista året som fri teknik tilläts i Vasaloppet. Detta år permanentades för övrigt målportalen på Vasagatan i Mora, så att den allt sedan dess står kvar året runt.
Debatten kring skejtingtekniken var bitvis tuff, men beslutet som Vasaloppsarrangörerna fattade innebar att det från och med 1987 enbart blev tillåtet med klassisk åkteknik i Vasaloppet. 1988 fattades ett annat lite omstritt beslut efter att bröderna Anders och Örjan Blomquist lyft upp kranskullan och åkt med henne i mål – för första och hittills enda gången tilläts två åkare dela segern.
Kvinnors motionsidrottande ökade lavinartade under 1980-talet. Löpartävlingen Tjejmilen hade startat i Stockholm 1984 och 1988 fick tjejerna så sitt eget lopp även i Vasaloppsspåret: Tjejvasans tre mil från Oxberg till Mora lockade nästan 2 000 att anmäla sig redan det första året och Karin Värnlund från Mora blev dess första historiska segrarinna. Kranskullan fick från och med 1980-talet också sällskap av en kransmas vid målet.
Många var de gånger genom åren som Vasaloppet varit hotat av snöbrist och blidväder, men genom ibland massiva insatser så hade loppet sedan de två inställda loppen på 1930-talet alltid kunnat räddas. Men nu kom några svåra år och 1989 fick Öppet Spår ställas in. Vasaloppet kunde dock köras detta år.
1990-talet
1990 hände det som inte fick hända: Tjejvasan, Öppet Spår och Vasaloppet måste ställas in. Snön räckte helt enkelt inte till. Men med facit i hand menade många senare att det var bra att loppen blev inställda 1990, eftersom det ökade medvetenheten om Vasaloppsarrangemangens betydelse för Sälen- och Moraregionen.
De snöfattiga vintrarna gav en liten nedgång i intresset men det steg snart igen. Jan Ottosson tog fyra segrar i Vasaloppet 1989–94. 1994 fick dock femman i loppet nästan mer uppmärksamhet än segraren Ottosson: Moras Staffan Larsson som tidigare skadat knäet illa stakade sig igenom hela loppet och ledde ända till Hökberg då krafterna i armarna tog slut. Fem år senare, 1999 i det 75:e Vasaloppet, fick Staffan äntligen sin efterlängtade seger.
1994 utsågs Vasaloppsspåret till naturreservat, vilket underlättat spårarbetet avsevärt eftersom det finns en mängd olika markägare längs de nio milen att ta hänsyn till. 1997 fick damerna en officiell tävlingsklass i Vasaloppet och 1998 gick det rekordfort för både herrarna och damerna: Rekordtiderna 3.38.57 för herrsegraren Peter Göransson och 4.17.02 för damsegrarinnan Kerrin Petty stod sig i 14 år.
På 1990-talet tillkom även två ytterligare lopp under Vasaloppsveckan. Herrarna fick 1997 sitt korta lopp, ”45:man”, som de första åren startade i Evertsberg. Från och med 1999 fick även kvinnor delta i detta lopp som då döptes om till 45:an och året därpå till Halvvasan (numera Vasaloppet 45). Starten flyttades senare till Oxberg. Dessutom tillkom Kortvasan (numera Vasaloppet 30) 1997, 30 km från Oxberg till Mora.
2000-talet
I det nya millenniets första Vasalopp kom drygt 14 000 till start och hela Vasaloppsveckan passerade för första gången 40 000 anmälda deltagare. Detta år blev dessutom Gösta Aronsson från Herrljunga den förste som åkte 50 lopp. Fler än 1 000 stycken är i dag de som åkt minst 30 lopp från Sälen till Mora, och därmed kan bli medlemmar i ”Vasaloppets veteranklubb”.
Fler lopp tillkom: 2002 Skejtvasan (som arrangerades till och med 2012), 2003 Stafettvasan och 2008 Ungdomsvasan. 2007 etablerade Vasaloppet sin egen snöfabrik i Oxberg där snö tillverkas för att kunna användas i spåret vid behov. Snö är det vita guldet!
Vasaloppet såg under detta decennium två åkare som vann tre lopp vardera: Oskar Svärd och Daniel Tynell. 2006 vann Sofia Lind dessutom sin fjärde seger i damklassen.
Vasaloppet fortsatte att förnyas och utvecklas: 2009 lanserades begreppet Vasaloppsarenan, en arena som utgör en lockelse, en utmaning och löften om äventyr och minnen för livet. Samma år var det premiär för sommarveckan med den första Cykelvasan, som vanns av Matthias Wengelin respektive Hanna Bergman. I sommarveckan ingick då också Stavgångsvasan som hade sin premiär 2004 samt löpartävlingen Vasastafetten som första gången arrangerades 1991 och som sedan 2008 hålls i Vasaloppets regi.
2010-talet
Vintrarna 2010 och 2011 var både kalla och vita i hela Sverige och svenska skidframgångar gjorde det åter ”inne” med längdskidåkning. 2010 var det första gången som över 50 000 deltagare anmälde sig till Vasaloppets vintervecka och 2012 passerades för första gången 60 000!
Under Vasaloppets vintervecka 2012 kunde också den miljonte skidåkaren i mål genom tiderna räknas in. Nya rekordtider i Vasaloppet sattes: Jörgen Brink, Hudiksvall, 3.38.41 och Vibeke Skofterud, Norge, 4.08.24. Bengt Eriksson från Sälen åkte sitt 60:e lopp. Sedan 2012 direktsänds också Tjejvasan i TV.
2013 blev Jörgen Aukland förste herrvinnare att åka Vasaloppet utan fästvalla och 2014 gjorde Laila Kveli samma sak som första dam. John Kristian Dahl vann tre av dessa lopp: 2014, 2016 och 2017 med den sammanlagda segermarginalen fyra sekunder! Bland damerna så blev det i slutet av decenniet åter svenska segrar i damklassen: Britta Johansson Norgren (2017 och 2019) samt Lina Korsgren (2018).
Vasaloppet var mycket nära att ställas in 2014 på grund av det varma vädret, men kunde genomföras efter rejäla arbetsinsatser från frivilliga. Förutom Ungdomsvasan så blev alla lopp i vinterveckan för första gången fulltecknade det året. De 12 000 platserna till Cykelvasan 90 2014 fylldes på tre minuter. Sedan 2016 är anmälningstaket 13 000 deltagare och det året tillkom även Cykelvasan Öppet Spår. Och Vasaloppet 2016 fylldes på 83 sekunder. Det var med andra ord långt många fler som ville åka, än som fick plats…
Sommarveckan fick ännu en nyhet 2014 i och med Ultravasan, då nära 1 000 löpare sprang från Sälen till Mora. Jonas Buud och Holly Rush hette de historiska premiärsegrarna. År 2015 upprepade Buud segern och satte ett imponerande banrekord: 90 kilometers löpning på 5.45.08.
Nattvasan hade premiär 2017 – ett år då många av deltagarna i vinterveckan åkte i röd mössa som en hyllning till ”Mora-Nisse”, som skulle ha fyllt 100 år.
Vasaloppets sommarvecka har nu etablerat sig som en av sommarens största höjdpunkter, för både motionärer och elitidrottare. 2017 var det premiär för Vasakvartetten där fyra löpare delar på sträckan Sälen–Mora, vilket ungefär motsvarar fyra halvmaror. 2018 kunde Cykelvasan och hela Vasaloppets sommarvecka fira tioårsjubileum med över 33 000 anmälda deltagare. Totalt 2018 noterades all time high: 99 847 anmälda deltagare (inklusive 2 044 i barnloppen Barnens Vasalopp på skidor, cykel och löpning). Vinterveckans deltagare kom från 70 olika nationer, vilket också är rekord!
2019 vann mountainbikeprofilen Emil Lindgren äntligen Cykelvasan 90 – i sitt nionde försök. Att även sommarveckan är internationell bevisades av att Elisabeth Sveum från Norge vann damklassen, att Jim Walmsley blev förste amerikan att vinna Ultravasan 90 och att ryska Alexandra Morozova tog sin andra raka seger i Ultravasan 90 och satte nytt banrekord med 6.43.55.
Ännu en stor Vasaloppsnyhet under 2010-talet var Vasaloppstrippeln. Sedan 2014 kan man genomföra tre olika lopp i tre olika sporter i Vasaloppsarenan – på skidor, på cykel och i löpning under samma kalenderår – och därmed fullfölja Vasaloppstrippeln. Antingen väljer man tre lopp à 90 km, eller de kortare distanserna 45 eller 30 km.
2020-talet
2020-talet började med en snöfattig vinter men vinterveckan 2020 kunde ändå genomföras, tack vare en del spåromläggningar och omfattande snöutkörning. En populär nyhet var att alla deltagare som gick i mål fick medalj. När Lina Korsgren vann Vasaloppet hade hon bara 56 herrar före sig i Vasaloppet, ett nytt rekord.
Några veckor senare slog covid-19-pandemin till med full kraft, såväl i världen som i Sverige. Motionslopp var en verksamhet som drabbades hårt av alla restriktioner. Vasaloppets sommarvecka fick inställas både 2020 och 2021. I stället lanserades ”Hemmavasan” som ett alternativ till sommarveckan, och tiotusentals kunde tack vare en app ändå genomföra sina cykel- och löplopp på sin egen hemmaplan.
Vasaloppsvintern 2021 blev också annorlunda, men den blev av. Vasaloppets ordinarie vintervecka blev visserligen inställd på grund av pandemin. Men tack vare en öppen Vasaloppsarena under tre och en halv vecka i februari och mars 2021, kunde drygt 16 000 motionärer trots pandemin åka sin sträcka i ”Vasaåket”, antingen i arenan eller på sin hemmaplan.
Tjejvasan och Vasaloppet var de enda skidloppen som genomfördes 2021 – och då enbart med några hundra elitåkare i startfälten. Snabbt och isigt före och en stark medvind bidrog till rekordtider i Vasaloppet: Tord Asle Gjerdalens tid blev 3.28.18 – på dagen 50 år efter Norges allra första seger i Vasaloppet. Även damerna fick en ny rekordtid när Lina Korsgren med 3.52.08 tog sin tredje seger i Vasaloppet. Marit Björgen, världens bästa kvinnliga skidåkare genom tiderna, kom tvåa i sin comeback efter tre års uppehåll. Trenden är att allt fler traditionella skidåkare väljer långlopp.
2021 kunde sommarens elittävlingar Cykelvasan 90, Ultravasan 90 och Ultravasan 45 också genomföras med begränsade startfält.
År 2022 fyllde Vasaloppet 100 år. I februari 2022 återvände deltagare och publik till Vasaloppsarenan efter att pandemirestriktionerna lättats. Jubileumsvasan den 12 februari 2022 var ett hyllningslopp till pionjärerna som drog igång och genomförde det allra första Vasaloppet 1922. Solen sken sedan varje dag under vinterveckan 2022. Andreas Nygaard tog Norges tionde raka herrseger i Vasaloppet och Astrid Öyre Slind åkte Vasaloppet på ny rekordtid. Efter två års uppehåll var även sommarveckan tillbaka 2022 och där blev det för första gången enbart svenska segrar. Emil Persson blev 2023 den förste svenske herrsegraren i Vasaloppet på tio år.
Den 3 mars 2024 var det dags för det 100:e Vasaloppet. Åldersgränsen för att delta hade från och med 2024 års lopp sänkts till 17 år och det 100:e loppet lockade dessutom fler utländska deltagare än någonsin tidigare.
Under sitt 103:e år har Vasaloppet som organisation hela 25 olika lopp på sin meny – på skidor, på hjul och på fötter … Vasaloppsarenan inspirerar till aktivitet året runt. Mer än 1,8 miljoner målgångar har sedan 1922 noterats i de olika loppen – i det som nu kallas Vasaloppets vintervecka respektive Vasaloppets sommarvecka. Kommer du ihåg när Vasaloppet bara var ett skidlopp?
Fortsättning följer …
Sidan uppdaterades 2024-09–03
