Vasaloppets sträckning

Cirka 5,8 kilometer av dagens Vasaloppsspår går längs samma sträckning som det första Vasaloppet 1922. Exempelvis har samtliga Vasaloppsåkare sedan 1922 passerat bron över Lädeån i Läde fäbodar.

Den första startplatsen 1922 låg intill Olnispagården på västra sidan av Västerdalälven. 1925 flyttades starten till östra sidan om älven i Sälen. Alternativa startplatser utnyttjades därefter. 1931 och 1933 skedde starten faktiskt på Västerdalälvens is.

1959 passerade Vasaloppet för första gången 1 000 anmälda deltagare och 1961 flyttades starten fem kilometer söderut från Sälens by till Berga by i Transtrand vid det stora öppna området mellan älven och landsvägen (dagens startområde). 1995 invigdes det nya ”starthuset” vid starten i Berga, då också Vasaloppsstenen med alla segrarnamnen ingraverade flyttades hit. (2021 startade Vasaloppet Elit på Tjärnhedens IP.)

1922–24 gick det då cirka 91 km långa loppet till tre fjärdedelar på vägar, både vinteröppna vägar och sommarvägar som på vintern användes för hästskjutsar. (Därav stora problem med hästspillning i spåret.) 1936 inleddes flytten ut i terrängen och 1938 var loppet till största delen borta från vägarna. De olika spåromläggningarna på 1930-talet gjorde att spåret blev omkring 87 km långt.

När starten 1961 flyttade till Berga by blev Vasaloppet cirka 89 km. Genom flera nya spårsträckningar på 1960-talet fick loppet till stor del den sträckning som vi känner till i dag. 1987 drogs spåret söder om Evertsbergssjöarna och förlängdes därmed med en kilometer till dagens sträcka som är 90 km.

Så sent som 1952, när 379 skidåkare deltog, gick loppet längs ett enda spår. Den manuella spårningen ersattes på 1950-talet av maskiner för packning av snö och spårtillverkning.

1965 fanns tio spår de första fyra kilometrarna, sex spår till Smågan, fyra till Mångsbodarna och sedan dubbla spår till Mora. 1969 var det premiär för fyra spår ända fram till Mora. 1973 anmälde sig för första gången 10 000 deltagare. Den sammanlagda spårlängden på startplatsen i Berga är 90 kilometer, lika långt som mellan Berga by och målet i Mora. Startfältet består av 50–52 spår i bredd. Upploppet i Mora har fem spår i bredd.

1924–50 rundades Klockstapeln i Mora. Målet i Mora har alltid funnits på samma plats, vid Zorns staty över Gustav Vasa (som invigdes 1903) och 1986 permanentades målportalen med måldevisen på emaljerad plåt.

2012–14 hade upploppet ett backkrön med tillhörande sluttning tack vare den container som placerades cirka 150 meter innan målportalen för att fungera som publiktunnel. Inför 2015 års vintervecka togs tunneln bort. ”Det förrädiskt långa upploppet på Vasagatan”, som det ofta har kallats, var då 440 meter långt. Men i och med den tillfälliga målportal som byggs upp vid Klockstapeln från och med 2021 är upploppet nu 100 meter kortare.

Vasaloppets sträckning genom åren skildras utförligt i den 52-sidiga A4-skriften ”100 år i Fäders Spår – Vasaloppsspårets historia”, utgiven 2022 av Anders Romson.
Köp skriften i vår butik  >

Datum

Det första Vasaloppet arrangerades söndagen den 19 mars 1922. Det är också den senaste tidpunkt på året som man har åkt Vasaloppet. Det tidigaste på året som loppet ägt rum är den 19 februari (1933). Sedan 1948 genomförs Vasaloppet alltid den första söndagen i mars. Ett undantag gjordes i samband med skid-VM i Falun 2015 då Vasaloppet avgjordes den andra söndagen i mars (vilket var 15:e gången som Vasaloppet kördes på en annan dag än första söndagen i mars).

Vasaloppets starttid i Sälen genom åren

1922–1924 gick starten redan kl. 06.00. (Premiäråret kom man iväg kl. 06.04.)
1925 var det 26 grader kallt och starten sköts fram till kl. 07.00.
1926 skulle man starta kl. 07.00, men av hänsyn till extratåget från Stockholm till Mora uppsköt man starten till kl. 07.30.
1927 tog man hänsyn till Radiotjänst, starten gick kl. 07.20.
1928 var det samma sak och starten gick först kl. 07.30.
1929–1941 startade loppet kl. 07.00 dock med undantag för köldåret 1933, minus 27 grader, då starten flyttades till kl. 07.30.
1942–1954 gällde starttiden kl. 07.30. (1942 var det dessutom tjuvstart och hela fältet på 187 man fick återkallas, detta gällde även 1959 och då var det 1 137 startande!)
1955–1984 gick startskottet kl. 07.45. (1966 och 1975 var det tjuvstart men inget återkallande.)
1985–1989 startade man så sent som kl. 08.30.
Sedan 1991 gäller kl. 08.00 som starttid. (2021 startade dock damklassen kl. 07.40 på grund av coronapandemin.)

Vasaloppets starter i Sälen genom åren

Vasaloppet upp och ned

Sidan uppdaterades 2024-03-18